Sitter på sängkanten men kan inte koppla av. Huset är tomt så jag borde kunna få en stunds vila utan att bli störd efter 3 minuter.
Tittar ut. Hör ett flygplan passera på låg höjd på väg mot Ängelholm. Tänker att det var några år sedan jag flög. Den gången var destinationen Kanarieöarna. Vi hamnade på Playa del Ingles, hela stället var en parodi på vad en scharter är. Men jag var kär i sällskapet och resans höjdpunkt blev en motorcykeltur i bergen. Jag och L, två långbenta människor hyrde en "jättestor" 125 kubiks MC. Ut ur Playa del Ingles for vi som en raket, drog så vidare in på de mindre slingriga vägarna mot bergen. Passerade palmer, kameluthyrare och turistbussar. Schwischh.. Efter en timme började det gå riktigt brant uppför och farten tog liksom slut. Vissa bitar var det så att jag nästan fick gå av och putta oss uppför. Farten var för klen för att hålla god balans med och det blev en vinglig färd med bergväggar på den ena sidan och bråda stup på den andra. Min MC-förare koncentrerade sig med öppen mun. Såg i backspegeln hur underläppen fladdrade när farten ökade och han äntligen fick dra på igen. Så körde vi i timmar. Bönpallen skavde och sved. När kvällen kom var L:s underläpp enorm och svullen, rejält solbränd på insidan. Under middagen hade vi var sitt problem. Han med att äta och tugga, jag med att sitta.
Det tänkte jag på minuten innan jag ramlade baklänges med öppen mun jag med. I mitt fall av ren utmattning. 3 timmars sömn får också mig att sänka farten och vingla fram.
Tittar ut. Hör ett flygplan passera på låg höjd på väg mot Ängelholm. Tänker att det var några år sedan jag flög. Den gången var destinationen Kanarieöarna. Vi hamnade på Playa del Ingles, hela stället var en parodi på vad en scharter är. Men jag var kär i sällskapet och resans höjdpunkt blev en motorcykeltur i bergen. Jag och L, två långbenta människor hyrde en "jättestor" 125 kubiks MC. Ut ur Playa del Ingles for vi som en raket, drog så vidare in på de mindre slingriga vägarna mot bergen. Passerade palmer, kameluthyrare och turistbussar. Schwischh.. Efter en timme började det gå riktigt brant uppför och farten tog liksom slut. Vissa bitar var det så att jag nästan fick gå av och putta oss uppför. Farten var för klen för att hålla god balans med och det blev en vinglig färd med bergväggar på den ena sidan och bråda stup på den andra. Min MC-förare koncentrerade sig med öppen mun. Såg i backspegeln hur underläppen fladdrade när farten ökade och han äntligen fick dra på igen. Så körde vi i timmar. Bönpallen skavde och sved. När kvällen kom var L:s underläpp enorm och svullen, rejält solbränd på insidan. Under middagen hade vi var sitt problem. Han med att äta och tugga, jag med att sitta.
Det tänkte jag på minuten innan jag ramlade baklänges med öppen mun jag med. I mitt fall av ren utmattning. 3 timmars sömn får också mig att sänka farten och vingla fram.
Kommentarer