Det finns en sorts människor som tar sin uppgift eller sin position på arbetsplatsen med en självpåtagen upphöjdhet. De njuter av sin makt, att vara den som vet och bestämmer....även om det så handlar om smutstvätt så måste de ta alla tillfällen i akt att markera sin status och visa var skåpet skall stå.
Alla som jobbat på sjukhus någongång har varit med om att gå till klädutdelningen. Där får man sig tilldelat t.ex. 5 par skjortor och 3 par långbyxor i vitt eller möjligen grönt. När man sedan återlämnar de smutsiga plaggen kan man kvittera ut nya, rena. Ve den som har avvikande behov. Ve mig som på mer än ett sjukhus bett om herrbrallor eftersom jag är långbent och dambyxorna flaggade någonstans mitt på vaden. Det var innan det var modernt! Men Nej, herrbyxor var för herrar, jag fick ändå hålla till godo med dambyxor. Man gav mig några storlekar större i ett försök att påverka längden. Ofta gick jag med byxor där två av mig skulle kunnat få plats. Råkade någon tappa bort ett plagg väntade en skopa ovett av de stora matronorna som vaktade den rena tvätten. Glömde man något i fickorna fick man skylla sig själv, ingen hjälp att hämta där inte.
Det här dyker ibland upp på andra ställen. I Tromsö hade vi ett par "mattanter" i sjukhuskantinan som langade upp torsksidor med ben stora som elefantbetar. Det här var nordnorge och torsk var inte vad torsk är i Skåne. Man förväntades ta emot, äta och hålla klaffen. Ville man inte ha ärtpuré fick man en fnysning till svar och fick ärtpuré i alla fall. "Dumma svenska som inte vill ha ärtpuré, hon skall tillvänjas bara" sa den blicken. Ville man ha mindre fisk och mer potatis eller vice versa, fick man en hård tillrättavisande blick som fick åtminstone mig att fortsättningsvis hålla tyst och äta upp. Som en skolflicka.
Där hamnar jag ibland. Alldeles nyss gjorde jag det. Den här gången under besiktningsmannens skarpa blick och tillrättavisande svada. Han påpekade att samma positionsljuslampa på vänster fram var sönder som vid förra årets besiktning i en annan stad. "Nu blir det ombesiktning", sa han. "DU har INTE bytt LAMPAN!" Det kostar 200 spänn och så får du beställa en ny tid för en vanlig besiktning.
Va? Jag pep någonting om att jag inte visste att den var trasig, att jag hade visst bytt lampa, att samma kan väl gå sönder igen inom loppet av ett år.
Det skulle jag aldrig ha sagt. Besiktningsmannen bevärdigade mig inte med en blick, suckade uppgivet och sa bara att han kunde inte godkänna bilen, då gjorde han ett tjänstefel. Sen babblade han på om vilket ansvar han minsann har och att det minsann finns regler att följa.
Jag vågade inte säga någonting rädd att provocera fram något mer. När han var klar och bilen i övrigt var okej tittade han för första gången på mig. Så sa han...Men JAG skall göra ett undantag för dig och vara bussig. Åk till Q8, köp en lampa, sätt i den och kom tillbaka till mig. Men det måste vara inom 10 minuter, sen går jag på lunch.
Kände mig som en tillrättavisad elev. Körde med blåljuset påslaget inne i huvet de 500 m bort till Q8. Ingen kö, lampan fanns och jag kom tillbaka 8 minuter senare. Jag fick vänta i en kvart i alla fall. Sen fick jag mitt protokoll.
Samma elev kom först ute på motorvägen sig för att muttra "Dumma Gubbe"
Alla som jobbat på sjukhus någongång har varit med om att gå till klädutdelningen. Där får man sig tilldelat t.ex. 5 par skjortor och 3 par långbyxor i vitt eller möjligen grönt. När man sedan återlämnar de smutsiga plaggen kan man kvittera ut nya, rena. Ve den som har avvikande behov. Ve mig som på mer än ett sjukhus bett om herrbrallor eftersom jag är långbent och dambyxorna flaggade någonstans mitt på vaden. Det var innan det var modernt! Men Nej, herrbyxor var för herrar, jag fick ändå hålla till godo med dambyxor. Man gav mig några storlekar större i ett försök att påverka längden. Ofta gick jag med byxor där två av mig skulle kunnat få plats. Råkade någon tappa bort ett plagg väntade en skopa ovett av de stora matronorna som vaktade den rena tvätten. Glömde man något i fickorna fick man skylla sig själv, ingen hjälp att hämta där inte.
Det här dyker ibland upp på andra ställen. I Tromsö hade vi ett par "mattanter" i sjukhuskantinan som langade upp torsksidor med ben stora som elefantbetar. Det här var nordnorge och torsk var inte vad torsk är i Skåne. Man förväntades ta emot, äta och hålla klaffen. Ville man inte ha ärtpuré fick man en fnysning till svar och fick ärtpuré i alla fall. "Dumma svenska som inte vill ha ärtpuré, hon skall tillvänjas bara" sa den blicken. Ville man ha mindre fisk och mer potatis eller vice versa, fick man en hård tillrättavisande blick som fick åtminstone mig att fortsättningsvis hålla tyst och äta upp. Som en skolflicka.
Där hamnar jag ibland. Alldeles nyss gjorde jag det. Den här gången under besiktningsmannens skarpa blick och tillrättavisande svada. Han påpekade att samma positionsljuslampa på vänster fram var sönder som vid förra årets besiktning i en annan stad. "Nu blir det ombesiktning", sa han. "DU har INTE bytt LAMPAN!" Det kostar 200 spänn och så får du beställa en ny tid för en vanlig besiktning.
Va? Jag pep någonting om att jag inte visste att den var trasig, att jag hade visst bytt lampa, att samma kan väl gå sönder igen inom loppet av ett år.
Det skulle jag aldrig ha sagt. Besiktningsmannen bevärdigade mig inte med en blick, suckade uppgivet och sa bara att han kunde inte godkänna bilen, då gjorde han ett tjänstefel. Sen babblade han på om vilket ansvar han minsann har och att det minsann finns regler att följa.
Jag vågade inte säga någonting rädd att provocera fram något mer. När han var klar och bilen i övrigt var okej tittade han för första gången på mig. Så sa han...Men JAG skall göra ett undantag för dig och vara bussig. Åk till Q8, köp en lampa, sätt i den och kom tillbaka till mig. Men det måste vara inom 10 minuter, sen går jag på lunch.
Kände mig som en tillrättavisad elev. Körde med blåljuset påslaget inne i huvet de 500 m bort till Q8. Ingen kö, lampan fanns och jag kom tillbaka 8 minuter senare. Jag fick vänta i en kvart i alla fall. Sen fick jag mitt protokoll.
Samma elev kom först ute på motorvägen sig för att muttra "Dumma Gubbe"
Kommentarer