Varför betalar jag TV-licensen? Vad får jag för pengarna, egentligen? Jag ser faktiskt väldigt lite på TV. Men när jag väl sätter mig är det sällan något att se. Jul- och nyårshelgen skall vi inte prata om. Jag längtade efter sköna, långa filmer, intressanta program och människor i rutan. Vad erbjöds förutom amerikanska komedier och repriser? Ingenting av värde. Sen har vi dessa galor, den ena mer krystad än den andra. Lets dance är ungefär det värsta jag vet. Det spelar ingen roll att deltagarna är kändisar, jag förstår verkligen inte uppståndelsen! Nu är det en kommersiell kanal, jag är medveten om det men även på dessa sänds mycket mög. Stjärnorna på slottet tittar jag på. Arja Saionmaa var en besvikelse. Så självupptagen och långrandig. Magnus Härenstam är naiv som få och tjatig. Också han en självupptagen tråkmåns. Men Peter Stormare gillar jag, så klart. Det var hans dag i dag och han är ju bara underbar! Britt Ekland är också skön. Hon är som hon är. Jan Malmsjö förlåter jag för...
Stundtals med glasögonen på, andra gånger med fel glasögon, ofta med inga alls. Ibland med vidvinkelperspektiv, andra gånger ett smalt tunnelseende. Vissa dagar bara för min skrivklådas skull.