För mycket. Stresskänsligheten är fortfarande påtaglig och klipper till mig rejält så fort jag glömmer och lovar för mycket. Det går inte... blir påmind direkt. Kan inte, har jag mer än en sak på agendan och dag mår jag illa. Då växer den inom mig, som en stor tvättsvamp brer den ut sig och ta plats. Det blir trångt runt hjärtat, är svårt att svälja...huvudet blir tungt som bly, varje tanke kryper fram mot mitt medvetande som en seg, trög sirapssträng....Jag har inte tid att vänta ut hela meningen men blir jag otålig tar det tvärstopp.
Dagar som denna vill jag bara stänga av och lägga mig ner. Stänga alla telefoner, mobiler, datorn...låsa dörren och bara vara. Det är bäst. Hinner inte i morgon, har lovat....... men på onsdag kanske, eller torsdag.
Det syns inte på utsidan. Mår så pass bra och har kommit så långt att kan dölja mitt "handikapp" rätt bra. 5 minuter i en tyst bil kan räcka för att behålla fötterna i backen men det krävs en hel dag för att vrida ur den där stressvampen så att allt blir lugnt igen. Svårt för omgivningen att förstå, det förstår jag.
Det tar tid.
Jag behöver mer tid..
Godnatt nu
Dagar som denna vill jag bara stänga av och lägga mig ner. Stänga alla telefoner, mobiler, datorn...låsa dörren och bara vara. Det är bäst. Hinner inte i morgon, har lovat....... men på onsdag kanske, eller torsdag.
Det syns inte på utsidan. Mår så pass bra och har kommit så långt att kan dölja mitt "handikapp" rätt bra. 5 minuter i en tyst bil kan räcka för att behålla fötterna i backen men det krävs en hel dag för att vrida ur den där stressvampen så att allt blir lugnt igen. Svårt för omgivningen att förstå, det förstår jag.
Det tar tid.
Jag behöver mer tid..
Godnatt nu
Kommentarer