
Gräset grönskar fortfarande under alla träd som i dagarna släpper i från sig de absolut sista löven... Havet går i grått mot silver, och åsen skiftar i brunt, svart, lila, silver och guld....Milda, lugna färger till en isande klar vind.
En dag för bullbak. En dag att njuta vid kaminen. En dag när jag är tacksam över möjligheten att (åtminsone delvis) få rå min tid och kunna jobba hemifrån. Jag tänker att jag trots allt har så mycket att vara tacksam över. Mina fenomenala ungar inte minst! Mitt hem där på åskanten som med sitt lugn och sin trygghet värmer oss i höstrusket...
Tänker att guud vad en kopp kaffe kan smaka fint...på min nya värmande tjocka kofta, på att jag haft det bra med vänner i helgen, på att det går åt rätt håll allting även om det ibland är motigt...Tänker på att tankens kraft är stor, det är inte lätt men det går att slita sig loss från destruktiva tankar.... Det går att se något fint, vackert och stimulerande också i en dag som denna!
Kommentarer
Ha en fin dag!
Kram!