Fortsätt till huvudinnehåll

Godmorgon

Godmorgon !
Innan jag startar genomgången av de 72 mail ( !! ) som jag nu faktagranskat och redigerat, kan jag inte hålla mig från att gå in hit, till mitt hemliga rum. Nåja, rummet är inte hemligt, kanske inte jag heller är så hemlig längre....vissa "missar" i hanteringen får mig att tänka i de banorna..?? Det spelar ingen roll, jag tänker inte längre vara så rädd att "lämna ut" mig. Har ingenting att skämmas för och det här är hur som helst bara en del av mig... (resten av mig ligger sparad som "drafts" - hehe)

Mitt bloggrum är som mitt husdjur (det var inte jag som sa det, men det var kul sagt !) Känslan är att jag måste gå hit varje dag och sköta om min blogg, vårda den, ge den näring och ömhet, allt den behöver för att växa och må bra!! Knäppt! Ja, men jag gillar det! Är gärna lite knäpp ibland, det hjälper i en helknäpp värld... Också i en ordentlig, skötsam, välorganiserad, disciplinerad och icke tillåtande värld. Vad jag menar med det? Det tar vi en annan gång...

Nu skall Nike dra på sig glasögonen ( alltid på vift!! ) och tjäna några kronor till sitt leverbröd. Mina barn har börjat önska sig julklappar. Gissa i vilken prisklass allt ligger i ?

Kommentarer

Anonym sa…
Det andra husdjuret är du, som troligen behöver uppskattning och erkännande för att må bra. Knäppt med en blogg som husdjur? Ja lite.
Nike sa…
Woff!!

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...