Fortsätt till huvudinnehåll

Lite vardagslyx

Vem mår inte bra av lite vardagslyx ibland. Här sitter en njutningslysten skånsk stockholmska som är svag för att typ...bli kliad på ryggen, fotmassage, champagne och mörk choklad.

Ibland låter jag mig förföras av alla glassiga magazine, de ytliga färgglada i tjockt blankt papper. Köper ett par stycken på en gång, passerar chokladaffären på vägen hem och ser åtminstone till att ha lite billig skumpa hemma..

Har jag råd unnar jag mig gärna en timmes aromaterapi innan dess, om inte åtminstone ett hett bad i mitt eget hemmaspa.. Honungstvål, bubblor både i och utanför kroppen. På med skön musik, tänd några ljus och dra in det hela genom varje por. Det doftar gott. In i tjockaste frottérocken och upp i sängen, mitt stora vita moln, i flera timmar när barnen lagt sig.

Bläddrar långsamt och omständigt igenom mina magasin, nyper i det tjocka pappret..läser om allt ytligt, trevligt, onödigt, intressant och oviktigt. Läser om människor, spanar in höstens mode även om jag inte förstår vad det är jag ser på flertalet "konstnärliga" mörktonade modebilder. Kollar in mat och vintips, resor! Vackra bilder som förstärker känslan. Ännu oftare försvinner jag in i en spännande deckare eller någon annan intressant bok eller tidskrift. Eller skriver en stund.. Det händer att jag laddar ner en film, rakt in i laptopen. Är inte det en supergrej?

Hemlyx!

Kommentarer

Anonym sa…
....och drömmer dig bort att du också går cat-walken på Café Opera...
Nike sa…
Exakt VAD är det som retar dig så? Du försöker inte heller förstå vad det är jag vill ha sagt utan låter dig provoceras och då blir jag naturligtvis bara "avundsjuk"!!Enkel förklaring?

Känner med handen på hjärtat inga sådana känslor. Tycker också att jag skriver att det inte är personligt mot någon. Läser som bäst en Camilla Läckberg-bok och tycker att det är superkul att en relativt ny och ung författarinna får utmärkelsen "årets författare". Att hon dessutom är mamma är ju inte så konstigt.

Men, jippot "årets mama" är något helt annat. Det ÄR larvigt och dumt, det tycker jag verkligen. Sen finns det andra åaikter om detta, allt väl.

Café Opera har för mig alltid varit ett överskattat ställe. Överdrifter får lätt ett löjets skimmer över sig.

Mina tankar om kvinnor, kvinnofällor, myter, duktighetssyndom är väl värda att lyftas fram. Men jag ångrar att jag knattrade ner det här i sådan hast utan att granska och tänka efter hur jag formulerade mig..

Kunde inte tro att mer än högst 2 skulle läsa.

Du får tycka och tro vad du vill men tydligen trampade jag också dig på en eller två ömma tassar..
Anonym sa…
Jag har stålhätteskor. Hur är det med dig? Eftersom du ångar igång så lätt, undrar jag om du ändå inte är lite avundsjuk...?
Anonym sa…
Ta inte illa upp. Retar dig lite bara. Jag förstår ditt budskap mycket väl. Och det ska till lite civilkurage att tycka annorlunda. Så stå på dig, trots alla starka reaktioner!! Tror nog att fler inser att årets mamma är en flopp.
Nike sa…
Hm...kanske det. Hur som helst skrevs inte mina rader med baktanken att de skulle ingå i någon feministdebatt! De knattrades ner i all hast, så för att göra både mina åsikter rättvisa och för att jag inte har lust att få fler örfilar från uppretade Camilla Läckberg-fans, plockar jag tills vidare bort inlägget "great mamas". Men det kommer tillbaka ! Jag har inte ändrat uppfattning.

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...