Fortsätt till huvudinnehåll

Vad då, jul?

Gosch, jag tar mig. Äntligen skickat in ändringsanmälan till Bolagsverket ... Min lilla firma har ny skepnad och tillika ett nytt namn. Nytt, nytt... känns befriande att släppa det gamla. Har betalat räkningar och sopat rent i räkningshögen. Varje gång med känslan av strypsnara runt halsen...Det gick. Antagligen blir det lite jul i år också.

25 dagar till julafton. Stöön... Ingen känsla, något som min dotter kompenserar för. Hon rev i helgen fram samtliga jullådor och vips, i hennes rum råder ingen brist på julstämning! Där glittrar redan tak, väggar och fönster av luciaglitter i silver och guld, kulörta kulor och mitt på golvet står hennes minigran och skapar stämning. Dessutom har hon draperat bokhyllan med ett tygskynke från Egypten, hängt upp möbelsnoddar längs skrivbordskanten och klippt ut cirka 30 hjärtan i röd filt som hon, likt rosenblad, strött ut över hela rummet!

Själv har jag stulit ett antal grankvistar från åsen, vilka jag klädde min rostiga utepiedestal med. Det räckte till hälften så jag får stjäla lite till. Kom i gång rätt bra. Såg framför mig hur min variant till utegran, snötyngd, lyser upp i vintermörkret, men inser nu att risken finns att den kommer att uppfattas som en jättefallosjulsymbol, med sin obeliskform....Och med det har jag gjort mitt för att skapa lite stämning. Bild kommer.

Kommentarer

Anonym sa…
Du får investera i nya julprylar, baka lussekatter och pepparkakor, preparera lutfisken i badkaret, koka långkål och försöka hitta en lämplig tomte. Då kanske du börjar känna lite julstämning. vr
Nike sa…
Tomtar...finns de på riktigt?

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...