Fortsätt till huvudinnehåll

"Barnvakt"

Jag är barnvakt. Min lillebror sitter och gnäller vid dörren. Hans mamma, som också är min, är och julhandlar. ...Nu orkar jag inte höra tutandet längre, nu går vi på promenad. Vår mamma lämnade en lista med instruktioner:

Använt INTE halsbandet, utan selen! Säg, NEJ, när han drar. Säg, HÖGER när ni skall åt höger, säg VÄNSTER när ni skall svänga av mot vänster. Ge honom lite MAT klockan 12. Han måste gå ut DIREKT efter. Gå inte längre än en timme. Han är trött, ge honom GOSEDJURET och säg GODNATT så förstår han....Han får INTE bita i kopplet, släpp honom inte lös, ta av honom selen när ni kommer hem......

Va? Inte var det så här komplicerat att ha hund när jag var yngre!! Det blir värre och värre...Bäst att hålla tyst och hålla med...

Nu för tiden tycks hundfolket mer sammanhållna och egensinniga. De bildar klubb, typ vi mot dem. Mamma och hennes hund tillhör det västra hundgänget. Där går man varje morgon vid samma klockslag, man firar både mattars och hundars födelsedagar i sina trädgårdar. Somliga känner bara varandra som "Skottis" matte eller "Labans husse. Hunden är i centrum. Många är ensamstående med utflugna män och barn. Där intar ofta hunden en slags samboroll. Förstår att alla mår bra av att ha någon att knyta an till...men när "någon" inte kunde ha sitt barnbarn översovandes för att den gamle hunden "måste" ligga i gästsängen.....då är jag inte med längre!

Jag förstår men förstår ändå inte......(som vanligt alltså)

Mänskliggörs inte hundar mer nu än förr? Den får t.o.m. en egen säng, (vad var det för fel på korgen) , en egen fåtölj (jodå), matskål på stativ och egen hår- och tandborste! Vissa stajlar sin hund med kläder, smycken och besök hos frisören.. Hundpsykologer är snart lika många som de för oss människor. Tidskrifter om hundar blir fler och fler... Kolla hyllorna hos Svea Lantmän eller Granngården! Kolla kändisar typ Paris Hilton som chict bär sin hund som en accesoar på armen...(om det nu är en riktig hund?) Min mamma går i skolan med sin hund en gång i veckan. Varje helg träffas samma grupp, men då är det social träning som gäller..... "Socializing events" på en stor åker mitt ute på landet !!!! Alla hundar, mattar och hussar springer lösa och får lära sig att mingla med alla andra på ett bekvämt och välsanpassat sätt !!!

Alltså ...... Är hundarna lyckligare i dag?

Kommentarer

Anonym sa…
Kan man inte styla sin man el hustru får man ta hunden!
5:32 em
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...
16 kommentarer
Läs mer

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...
15 kommentarer
Läs mer

Fortfarande usel på att dejta

DFaktum är att jag avslutade 2008 med en liten dejt... Vi stämde träff i Hishult (!!) på grund av att det låg exakt mitt i mellan mig och "dejtens" bostad. (Det finns faktiskt en konsthall i Hishult . Reimers konditori finns också - en upplevelse bara det. Nuvarande ägaren berättade att hon drivit verksamheten i 40-50 år. Allt är som det alltid varit. interiören inte minst) Det började rätt så bra. Smålänningen verkade lika trevlig när han pratade som när han skrev. (Konsthallen visade något av någon som uppenbarligen fastnat i förskoleperioden. Urbota trist och intetsägande. Mina barn är bättre konstnärer än den här Joachim Karlsson..) Sen gick vi till kondiset och drack kaffe. Bakverken var det inget fel på heller. Killen jag hade med mig scorade alltjämt pluspoäng. Det var lättsamt och trevligt. (En vuxen man, far till 3 döttrar med mycket att berätta från ett spännande liv på olika platser jorden över och det kändes att han var lite mer än bara yta...) Det blev mörkt och ...
18 kommentarer
Läs mer