
I går kväll gick vi igenom en stor låda med gamla foton, sånt man gör när ens syster för en gångs skull är på besök...Det är ju hur kul som helst men vi enades om att där var många ångestfoton också, speciellt från tonårstiden. Hittade ett från min 6-årsdag. Ett svartvitt foto som tydligen skickats hem till mormor från Tunisien. Vi sitter på trappan. Jag har ny vit klänning, uppenbarligen glad och nöjd så jag fyrar av ett jättegrin mot fotografen. På baksidan står att läsa: " Från Nikes födelsedagskalas. Hon är en riktig linslus. Det är omöjligt att få henne att se naturlig ut på ett foto!"
Vi konstaterade att om vi ville skulle vi skunna ställa till med en riktig Norenjul! Frågorna som fotografiet väckte skulle kunnat vara upptakten till en enda lång lidande och dramatisk julmiddag.
Kunde naturligtvis inte hålla mig, berättade om kortet men skojade stort leende och oroligt bort det i samma andetag. Alla skojade bort allt. Bäst att inte väcka den björn som sover...Det är för sent, íngen orkar längre. Vad skulle bli bättre? Vem orkar ens komma i närheten av Lars Norén på julafton, så vi skämtade om Norén och om våra planer från kvällen före. Det var uppfriskande nog! Mormor utsågs i alla fall till årets jultomte. Alla röstade för och hon skötte uppgiften med den äran.
Ibland är det lugnast att "gilla läget". Det går ändå inte att backa bandet, heller inte att förstå allt. Vi kan ju trots allt umgås ibland, dessutom är min mamma en jäkel på TP! En jul SKALL jag klå henne, då får jag min upprättelse!!
Kommentarer
God Fortsättning på Julen! r