Fortsätt till huvudinnehåll

Några julstämningshöjare.

Ett anfall av "nu järnspikar skall det bli jul här". Kokar kola, steker köttbullar, slår in paket och ser Christer Fuglesang landa på jorden igen. Till det unnar jag mig en liten Grönstedts VSOP allt för att höja rimmandet en nivå, sa jag mig när jag hällde upp det lilla starka.... Förr var jag rätt haj på det här med julklappsrim men nu låter allt likadant. Men äsch, det gör ingenting. Nödrim och dåliga rim, det är tråkigare utan rim!

Kolan blev det pannkaka av. Förstår inte varför jag fick för mig att göra min "berömda" kola från 80-talet? Förr (nu lät jag uråldrig igen) var jag rätt haj på det här med julkolakokning, men i dag gick det inte alls. Ena byttan blev för hård och går inte att skära med vassaste kniven. Andra byttan blev för lös och stelnar inte på plåten. Klockan är 23.57 och jag ORKAR INTE! Vill slänga rasket i komposten, men tonåringarna (3 till antalet över hela julen) skriker "neeeeej, den är goooood" så det får bli brytkola i år. Blir man sugen får man gå till plåten och bryta sig en bit alternativt skeda upp en bit.

Men köttbullarna blev fina i allafall och inte var det något fel på Discoverys landning heller, botten upp och god natt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...