Fortsätt till huvudinnehåll

Hehehe....

Besök av väninna "du vet vem du är" från tonårstiden, som hittat min blogg.. Här, några fina minnen:

Gabardinbrallor och Playboyskor!! - Snyggt ?

Blå kompaktmoppe (minns när du vurpade och fick hjärnskakning..)

Att du kysstes med han från Malmö, bakom transformatorn på Ängelholmsvägen!!

Min kaxigaste väninna med en sabla svada och svar på allt..(jaja, jag vet att du inte kände dig sån alltid)

Fyrtornet och släpvagnen (När vi promenerade bredvid varandra)

Stackars din mamma. Köket fullt av 5 egna tonåringar plus oss andra kompisar!!!

Din syrras registreringsnummer var FJM 674. Varför minns jag det?? Hon syntes dessutom knappt bakom ratten i sin vita amazon..

Du lurade in mig på toa, min första skoldag (vi var 13) när jag precis flyttat hit från Stockholm...- "rööögar du?" - Det gjorde jag inte men svarade ändå, ja! Ville verka mer erfaren än jag var. Fast lite cool var jag kanske ändå i Gul&Blå:s V-JEANS!! (Det hade ingen annan söder om tullarna..) syntetpäls och Jane Hellen nr 61 på läpparna?

Hur kunde vi röka på skoltoaletten?? 3-4 stycken inklämda med varsin cigg...och ingen märkte nå´t!!?

Kommer du ihåg jeanskjolarna vi sydde till skolavslutningen...eller rättare sagt, sydde du någonsin någon?? C:s var fulast, i brunt!!! VAR finns det fotot??

Ha en bra dag!

Kommentarer

Anonym sa…
Nu som då klassas man som lite hipp med den klädstilen. Mode brukar ju återkomma. Gäller bara att spara på kläderna, hålla formen och vänta in rätt tidpunkt...
Anonym sa…
21 sidor ligger utskrivna bredvid mig, alla från Nikes rum. Ja så mycket finns det publicerat just nu. Min tanke var att endast skriva ut sidan hehehe, besök av vännina. Alltså jag markerade den, ni vet med sådan där blå text,startade skrivaren och lämnade rummet för ett ögonblick. Ut kommer allt material, inte bara det jag markerat, säkert någon inställning som bloggskrivaren själv ställt in, allt för att vi ska bevara hennes material i vårat pappersarkiv.
Vad tänkte jag, tja ville bara besvara allt hon skrivit om mig, är nämligen den vännina som omnämns i texten.
Jag hade catalinajacka till gabardinbyxorna och plyboyskorna, helt rätt. En del köpte mockaknytskor med tjocka råggummisulor och klackar av samma material höga som hus, Skitsnyggt!!!!
Pidde hette han från Malmö, stötte på honom på Madison ca 10 år senare, han kom fram påstod att vi kände varandra. Jag blånekade killen jag kysste hade stort ljust Jimi hendrix hår, denna man var helt kal.
Sabla svada svar på allt, tja det får jag fortfarande lida för, vill bara hjälpa inte stjälpa.
Nike är ca 1,82 jag är 1,60 i strumplästen.
Morsan är bäst trivdes nog hon också även om det var tufft.
Syrran kikade mellan ratten när hon körde, ha ha.Fast egentligen såg hon inget alls, upptäckte det några år senare när hon bytte ut brillorna mot linser, oj så många trafikfaraor det finns, utropade hon, iklädd sina nya linser.
Vem lärde mig att dra halsbloss i det som kom att bli Ullis garderob på Tistladal. Jo Nike, varför satt vi där????
Ja, varför märkte ingen att vi rökte på toan, hade alla fel på luktsinnet eller???
Jag sydde ingen jeanskjol, hade träslöjd, C var absolut fulast saknade dessutom helt passform.
Ha själv en bra dag.

Populära inlägg i den här bloggen

Recept, inte för alla

Alla pratar recept hela tiden. Mormors mjuka pepparkaka, Christers julskinka och mumma och Mormors pomeransbröd. För att inte tala om alla dessa TV-kockar . Jag är nöjd, det är kul att botanisera och kanske förnya det gamla invanda. Nigelas glaserade skinka till exempel eller Leilas "Rocky Road"? Monicas rödkålsmojja eller gravad lax eller vad de nu heter och allt vad de nu gör. Recept, nya och gamla, ligger i tiden! Vi delar med oss som aldrig förr. På jobbet men också i blogglandet. Rutan bidrar till exempel med ett mer udda och smått hårresande recept på blodpudding i dag. Tycker jag som gärna äter både blodkorv och kyckling men jag förtränger effektivt vad det egentligen är jag äter varje gång. Kan absolut inte tänka mig att pilla med en fjäderklädd kyckling eller skopa upp grisblod på min köksbänk. Intresset för mat och dryck är hur som helst stort. Eftersom jag har turen att ha fått ärva min gamla faster Kagas Apotekarreceptsamling, kommer här ett par av julgodbitarna

Helt körd?

Det har gått en jävla massa år. Ingenting har hänt även om livet där utanför har rullat på. Det har känts som en film, en händelserik och omvälvande väldigt lång film med mig som åskådare, stillasittande på första raden. Jag är helt körd. Frågan är om jag någonsin kommer att få tillbaka ett liv där jag känner mig delaktig och integrerad. Få känner till min resa, få vet vad som hände och hur det gick. Få vet vem jag är innerst inne i dag. Det är skämmigt att erkänna men jag är en av dem som inte tillfrisknade. Jag hör inte hemma någonstans, inte i Malous tv-soffa för dit når bara de som kommit vidare, tagit sig ur.....fortsatt.  Jag hör inte hemma i någon relation, grupp, förening, vänskapskrets, familjekonstellation eller ens i mitt eget hus som nu är till försäljning. Jag hör inte hemma här där jag bor men heller ingen annanstans. Trots det klär jag på mig varje dag, sätter på mascara och går ut. Jag ler mot de jag möter. Pratar och är glad.  Jag går en timme med hunden, sen är

Barndomsångestminnen

Eske teske tää...Jag tyckte inte om Plupp. Gör fortfarande inte. Det lilla blåhåriga trollet med håret i kryss över ansiktet framkallar fortfarande illabefinnande...Vet inte varför men som barn avskydde jag Plupp. Min syster älskade samma figur varför jag ibland tvingades utstå sagostunder med Plupp och hans kompisar i den råkalla fjällvärlden...Usch! Samma sak med Televinken. Ångestframkallande marionettkille. OM det var Anita, rösterna eller den svartvita, bulliga skärmen? Jag hatade Televinken. Och Anita sen.....? Först när jag började läsa Mumintrollet för mina egna barn började jag fatta tycke för dessa märkliga varelser. Som barn framkallade böckerna bara ångest! Men det var ju så. I dag har man tonat ner den neurotiska, ångestfyllda och oroliga värld som muminfamiljen levde i. Se bara på teckningarna från 60-talet (visst var det väl Tove Jansson själv som tecknade??) Svart och vitt med enstaka bleka färger. Hårda penndrag. Mycket ondska, hua....Jag säger bara, Morran!!! Däremot