Funderar fortfarande på formen för den här bloggen framöver. Mina inledande väldigt personliga blogginlägg har säkert uppfattats som lite spännande men också som att klampa in i något som är allt för privat. Å den ena sidan står jag fast vid att det var rätt. Det var min privata och anonyma blogg, även om det fanns möjligheter för vem som helst att läsa mina rader. Å den andra sidan är jag inte längre bekväm med att vara lika privat. Att skriva så utlämnande och direkt som jag ibland gjort känns inte lika enkelt längre. Samtidigt vill jag att min blogg skall vara personlig. Jag vill berätta och dela med mig av både tankar, erfarenheter och drömmar. Jag vill tycka och härja fritt. Så, hur hitta balansen?Nu har jag dragit bort en hel massa inlägg. De finns kvar men är inte synliga för vem som helst. Så får det bli och jag fortsätter antagligen att rensa en del. Det gäller bara sådant som ligger allt för nära i tiden. Det som ligger några år tillbaka får vara kvar. Det som inte längre är känsligt eller utlämnande. Däremot vill jag inte på något sätt riskera att "hänga ut" personer som jag har i min närhet eller bryr mig om. Där får gränsen gå.
Sen är det upp till de som eventuellt hittar hit och tycker att mina ibland väldigt privata anteckningar är värda att läsa. Det går alltid att skriva en kommentar och backa ut igen.
Själv tycker jag att ärliga, personliga och innerliga bloggar är de som är mest intressanta. Bloggar som avhandlar dagboksanteckningar typ: "I dag har jag handlat och fikat med kompisarna. Det var goda bullar men fy vad det regnade" - är ökentrista! Vem orkar bry sig?
Läser en hel del bloggar just nu. Det finns många personliga, starka och gripande. Det finns gott om ytliga tramsbloggar och det finna bloggar där skrivaren framträder både med namn och bild. Ibland fungerar bloggen som någon slags reklampelare för vederbörande, ofta är det riktiga "tyckarbloggar", typ insändare i lokaltidningen...Jag läser vidare och tar intryck....
Funderingarna fortskrider....
Kommentarer