Fortsätt till huvudinnehåll

Kärleksförklaring

Rutan skriver om vad en kärleksförklaring kan vara, t.ex. att pumpa sin älskades cykeldäck. Tricky berättar om sitt ex. som tvättade hennes bil. Funderade över om jag fått någon mysig, speciell kärleksförklaring någon gång.

Den gifte, då när jag var 18 och han 33. Av honom fick jag en dammsugare! En röd, fin och blank Elektrolux som jag f.ö. hade i många år så det var ju en fin present.....ehm..var det kärlek? Tror inte det. Det var samme man som sa till mig att "när du gått genom ett rum så hänger tavlorna snett". Efter det var jag noga att ta ut svängarna rejält, undrar fortfarande om det verkligen var sant!

En man gav mig ofta blommor. Det skulle vara så. Till och med när det började krisa fick jag blommor. Mot slutet näst intill slängde han dem åt mig. Det skulle vara blommor. Kärleksförklaring? Näppe.

Det finaste jag har fått är nog frukost på sängen. Han visste hur jag vill ha den och tidningen och glasögonen... Var det kärlek?

Kommentarer

TrickyTricky sa…
Den finaste kärleksförklaringen tycker jag är att få något som den andre tänkt ut just till mig, inte blommor, inte en tvättad bil, inte sånt man kan ge till vem som helst lite när som helst. Nåt som visar att han sett och hört och förstått mig och mina önskningar.
11:21 fm
Anonym sa…
Det var inte ens jag som fick däcken pumpade... Jag har fått ett par örhängen däremot, rosa delfiner. Synd att jag inte har hål i öronen.
11:44 em
Anonym sa…
Jag har fått två väldigt fina kärleksförklaringar i mitt liv. Båda av samma person. Den ena kärleksförklaringen var när min dåvarande pojkvän (det här är ca. 20 år sedan, men jag glömmer det aldrig.) satte upp stora papper över det område jag bodde då, på papprena hade han skrivit med stora röda bokstäver, hur mycket han älskade mig! Den andra kärleksförklaringen var en underbar mjuk ljusblå filt som han gav mig för att den skulle värma mig när han inte var där och kunde göra det. Så gulligt! :) Men nu var det länge sedan jag fick någon fin kärleksförklaring... Hoppas det blir fler för mig och för alla andra. :)
7:44 fm
Nike sa…
Rutan, att i det läget göra hål i öronen, DET hade väl varit kärlek eller??? :-)
Chaos, jag tror att man skall samla på de där minnena/gåvorna så kan man tänka på dem när man inte fått någon ny kärleksförklaring på länge. Alltid hjälper det väl något.
9:12 fm
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...
16 kommentarer
Läs mer

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...
15 kommentarer
Läs mer

Fortfarande usel på att dejta

DFaktum är att jag avslutade 2008 med en liten dejt... Vi stämde träff i Hishult (!!) på grund av att det låg exakt mitt i mellan mig och "dejtens" bostad. (Det finns faktiskt en konsthall i Hishult . Reimers konditori finns också - en upplevelse bara det. Nuvarande ägaren berättade att hon drivit verksamheten i 40-50 år. Allt är som det alltid varit. interiören inte minst) Det började rätt så bra. Smålänningen verkade lika trevlig när han pratade som när han skrev. (Konsthallen visade något av någon som uppenbarligen fastnat i förskoleperioden. Urbota trist och intetsägande. Mina barn är bättre konstnärer än den här Joachim Karlsson..) Sen gick vi till kondiset och drack kaffe. Bakverken var det inget fel på heller. Killen jag hade med mig scorade alltjämt pluspoäng. Det var lättsamt och trevligt. (En vuxen man, far till 3 döttrar med mycket att berätta från ett spännande liv på olika platser jorden över och det kändes att han var lite mer än bara yta...) Det blev mörkt och ...
18 kommentarer
Läs mer