Fortsätt till huvudinnehåll

Vad är "snyggt" ?

Några korta funderingar om "snyggt". Vad är snyggt? Vem är snygg?... Nu pratar jag yta alltså, som en förlängning av mitt förra inlägg. Vad som är snyggt eller vackert ligger både i de ideal som genomsyrar vårt samhälle just nu och i betraktarens ögon. Om vi pratar om snygga människor, snygga män menar jag....Visst är Clive Owen snygg. Det håller nog de flesta med om..Men det är inte bara det. När jag skriver att han skall ses på film menar jag att det är så mycket mer. Ögonen, blicken...hur han rör sig, för att inte tala om rösten. Han hade varit attraktiv utan ett snyggt face! (Nu har han det också, inte för inte blir han ju också filmstjärna!!!!!)
Det handlar inte isolerat om utseendet, det platta på bilden. Kommer att tänka på tv-serien "Skönheten och odjuret" som gick för en hel del många år sedan nu...Skönheten spelades av Linda Hamilton, odjurets riktiga namn kommer jag inte ihåg. Det var en supertöntig serie, men jag minns odjuret, att jag var betagen av hans utstrålning, manlighet och "skönhet". Han slog de flesta trots att han inte var "snygg".

Det handlar om det... Det, måste nå fram och gå in, beröra....då är det häftigt och starkt. Då slår det "snyggt". Fler som har det? Skall fundera....

Kommentarer

Anonym sa…
Ja det är intressant det där med bilder, utseende, snygg eller inte.
När jag använder ordet snygg till vardags så menar jag egentligen "attraktiv i mina ögon" men det är ju lite krångligt att gå omkring och säga, så då säger jag snygg fast det inte alls handlar om ngn bildskön modellaspirant.
1:25 em
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...
16 kommentarer
Läs mer

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...
15 kommentarer
Läs mer

Fortfarande usel på att dejta

DFaktum är att jag avslutade 2008 med en liten dejt... Vi stämde träff i Hishult (!!) på grund av att det låg exakt mitt i mellan mig och "dejtens" bostad. (Det finns faktiskt en konsthall i Hishult . Reimers konditori finns också - en upplevelse bara det. Nuvarande ägaren berättade att hon drivit verksamheten i 40-50 år. Allt är som det alltid varit. interiören inte minst) Det började rätt så bra. Smålänningen verkade lika trevlig när han pratade som när han skrev. (Konsthallen visade något av någon som uppenbarligen fastnat i förskoleperioden. Urbota trist och intetsägande. Mina barn är bättre konstnärer än den här Joachim Karlsson..) Sen gick vi till kondiset och drack kaffe. Bakverken var det inget fel på heller. Killen jag hade med mig scorade alltjämt pluspoäng. Det var lättsamt och trevligt. (En vuxen man, far till 3 döttrar med mycket att berätta från ett spännande liv på olika platser jorden över och det kändes att han var lite mer än bara yta...) Det blev mörkt och ...
18 kommentarer
Läs mer