Fortsätt till huvudinnehåll

Det blåser

Det blåser. Ja, det blåser. Jag hatar blåst när solen skiner, havet är blått och jag ser vita gäss på sjön. Det är ångest och huvudvärksväder.

Det är en annan blåst i dag. En vind med ett annat budskap. En övermäktig naturkraft, en riktig jävul, som får oss här på vår lilla jord att ödmjukt stanna upp. Det är fascinerande och en riktig stämningshöjare. Fram med stearinljus, en kopp thé och in med mer ved i kaminen! Det blir plötsligt inte lika viktigt att äta nyttigt och kalorisnålt så vi bakar raskt, innan det mojnar, en chokladkladdkaka...Orkanbyar, träden sugs ner mot marken, grinden hänger löst, himlen är silvergrå och rör sig hastigt, havet skummar vitt ovan ett grått, oljeblankt, gungande hav. Står vid fönstret, tittar ut och känner mitt i oron också ett lugn. Tycker om..

....Inte effekterna av att träd knäcks som stickor och försätter människor i livsfara, gör oss strömlösa och får oss att huka undan takpannor, grenar och annat löst bråte som virvlar runt i luften. Nej, men kraften. Vi har ingen chans, kan inte påverka, vinden tar över och vi blir med ens mer lika, vi som kämpar här nere i markplan. Annat blir viktigt, vi ler i samförstånd och har inte så många val.....lite vila en stund.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...