Malmö i går kväll. My Chemical Romance var i stan och jag var inte där. Men min son var. Jag var bara chaufför och fick verkställa en av fjolårets julklappar. Efter 2,5 h var det över och en nöjd och uppspelt 14:åring med likasinnad kompis ramlade in i bilen. Trots öronproppar hade det varit "sjukt hög volym" vilket märktes på samtalsvolymen i bilen hem.
EMO:sar....En EMO, flera EMO:sar..eller EMO:s kanske? Sonen med kompis var rätt skärrade över de mest extrema, sorgsna....de med gråmålat ansikte doppat i blod (jaja, röd färg i alla fall), de som i pausen med inåtvänd blick bara stod och svajade. Några hade svimmat redan under förbandets 15 minuter. Många skrek hysteriskt när bandet äntrade scenen. Utanför hade någon satt upp ett stånd av pappkartonger. En skylt förkunnade: "Rakblad till extrapris", något "mina" grabbar garvade hysteriskt åt.
Det var en oföglömlig kväll med en del nya insikter...för somliga.
EMO:sar....En EMO, flera EMO:sar..eller EMO:s kanske? Sonen med kompis var rätt skärrade över de mest extrema, sorgsna....de med gråmålat ansikte doppat i blod (jaja, röd färg i alla fall), de som i pausen med inåtvänd blick bara stod och svajade. Några hade svimmat redan under förbandets 15 minuter. Många skrek hysteriskt när bandet äntrade scenen. Utanför hade någon satt upp ett stånd av pappkartonger. En skylt förkunnade: "Rakblad till extrapris", något "mina" grabbar garvade hysteriskt åt.
Det var en oföglömlig kväll med en del nya insikter...för somliga.
Kommentarer