Fortsätt till huvudinnehåll

Dyngtisdagen

Veckan slutar med annandag påsk. Innan dess påskdagen, påskafton, långfredagen, skärtorsdagen, dymmelonsdagen skall det vara och sedan dyngtisdagen .... vad måndagen kallas vet jag inte. Segmåndan kanske.

Dyngtisdan får den heta därför att hela Bjäre och större delen av Laholms Kommun stinker dynga. På väg till jobbet körde jag vid motorvägspåfarten rakt in i ett urinmoln! Låter det kul? Vet ni hur det luktar? Har ni sett de stora, ingrott skitiga monstrena som sprider ut skiten? En stor tank på hjul med tjocka gummirör som sticker ut som sladdriga ben på en jätteinsekt åt båda håll. Den dras av en traktor och ur rören sprutas våra jordar ner med innehållet från tanken, med det menar jag svinurin och lite annat najs. Vinden låg på åt mitt håll och bonden hade dragit igång för dagen. Tjoff, rakt in i molnet. Stanken och urinsyrorna fick mina ögon att tåras, min hals att svullna igen och jag tappade för ett ögonblick andan. Fick inte luft, klöktes (är det svenska eller skånska?) och drog upp jackan över mun och näsa precis som alla andra längs E6 vid Östra Karup denna morgon. ÖÖrk....

Hur kul var det på en skala mellan 1-10?

Min gröna bil hade gulbruna fartränder på sidorna. Det är natuuurligt, jag vet. Nästa vinter skall vi alla äta av grödorna som under sommarmånaderna växer till sig i svinpinket. Natuuurligt var det.

Ja, det är livet på landsbygden. Alla dyngtunnor som fanns var nog ute, lukten har hållt människor och djur i shack hela dagen. Det har varit en lugn dag. (Tänk om pissbilen hade varit ute härom natten när den där väktaren blev skjuten i magen, det hade aldrig hänt då...) Jag höll mig till motorvägen helt och håller, kommer så att göra nästkommande vecka också. En och annan vår har jag glömt, men att hamna efter en pisstankbil vars långa gummiarmar stänker omkring sig på sin ojämna färd hem till gården, är INTE kul.

Skulle det vara bättre i stan? Tja, dieselångor, stank från urinoarer, tunnelbanetunnlar och nedpinkade cementpelare är inte heller att leka med...

I kväll blev det fisk, från det friska, rena, salta havet!

Kommentarer

Anonym sa…
Inte för att vara petig (eller kanske just därför :-). Men onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdagen. Askonsdagen är första onsdagen i fastran.
Nike sa…
Ja men TACK för tillrättavisningen! Du har naturligtvis rätt! Fel av mig och nu är jag tillrättalagd igen.

Dymmelonsdagen är inte heller lätt att lägga på minnet. Nu gör jag kanske det och har dessutom lärt mig något nytt, alltid kul!

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra

Recept, inte för alla

Alla pratar recept hela tiden. Mormors mjuka pepparkaka, Christers julskinka och mumma och Mormors pomeransbröd. För att inte tala om alla dessa TV-kockar . Jag är nöjd, det är kul att botanisera och kanske förnya det gamla invanda. Nigelas glaserade skinka till exempel eller Leilas "Rocky Road"? Monicas rödkålsmojja eller gravad lax eller vad de nu heter och allt vad de nu gör. Recept, nya och gamla, ligger i tiden! Vi delar med oss som aldrig förr. På jobbet men också i blogglandet. Rutan bidrar till exempel med ett mer udda och smått hårresande recept på blodpudding i dag. Tycker jag som gärna äter både blodkorv och kyckling men jag förtränger effektivt vad det egentligen är jag äter varje gång. Kan absolut inte tänka mig att pilla med en fjäderklädd kyckling eller skopa upp grisblod på min köksbänk. Intresset för mat och dryck är hur som helst stort. Eftersom jag har turen att ha fått ärva min gamla faster Kagas Apotekarreceptsamling, kommer här ett par av julgodbitarna

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus