Båda barnen hemma med ont i magen. Båda ramlar omkring runt mina ben som två blöjbarn, ynkandes, gnälliga och hungriga. Ingen vardagsfrid eller arbetsro.
Kramper i magen men med en nära på omättlighet som snabbt tömt både kyl och frys. Har de fått mask som katten?
På fredag skall huskatten till veterinären för avmaskning och vaccinering. Barnen får jag väl pyssla om själv men katten tvärnekar envetet och hårdhudat att ta sin medicin. Samma visa varje gång och han är en musjägare av guds nåde så varje gång är minst två gånger om året. Jag har provat allt. Flytande i spruta. Utrustad i grova kläder, fodrade trädgårdshandskar och med katten hårt inlindad i en filt försökte jag spruta ner eländet i hans svalg. Han slingrade sig, väste och bet. Vi hade avmaskningsmedel över hela mig och köket.
Vi har smulat tabletter i maten. Nej då, han känner direkt lukten.
Vi har smugglat ner en hel tablett i en färsk räka, i Lönnebergaskinka, i leverpastej och i brunost. Nej då. Kattfan vägrar.
Vi har smort in hela honom med mjukost preparerad med medicin för att någon sa att katter tycker inte om att vara kladdiga, de slickar i sig.
Inte vår katt. Han går ut och rullar sig mot något, släpper vi inte ut honom gnider han sig mot fåtöljen eller mattan.
Var det någon som sa att det var för mycket kattprat på alldeles för många bloggar. Någon gnällde om vad som var okej att skriva om. Så, varsågoda då. Nu har också jag kommit med ett inlägg i detta utskällda ämne.
Vår katt är annars en fin katt. Blyertsgrå med världens längsta svans. Alla borde ha en katt. Det finns inte mycket som är mer rogivande. Katter vet inte vad stress är. De vet hur man vilar och njuter av livet. Vår katt är en god katt. Han är värd några hundralappar hos veterinären på fredag.
Barnen, ja vi går på virus....inte mask. Det vore för läbbigt.
Kramper i magen men med en nära på omättlighet som snabbt tömt både kyl och frys. Har de fått mask som katten?
På fredag skall huskatten till veterinären för avmaskning och vaccinering. Barnen får jag väl pyssla om själv men katten tvärnekar envetet och hårdhudat att ta sin medicin. Samma visa varje gång och han är en musjägare av guds nåde så varje gång är minst två gånger om året. Jag har provat allt. Flytande i spruta. Utrustad i grova kläder, fodrade trädgårdshandskar och med katten hårt inlindad i en filt försökte jag spruta ner eländet i hans svalg. Han slingrade sig, väste och bet. Vi hade avmaskningsmedel över hela mig och köket.
Vi har smulat tabletter i maten. Nej då, han känner direkt lukten.
Vi har smugglat ner en hel tablett i en färsk räka, i Lönnebergaskinka, i leverpastej och i brunost. Nej då. Kattfan vägrar.
Vi har smort in hela honom med mjukost preparerad med medicin för att någon sa att katter tycker inte om att vara kladdiga, de slickar i sig.
Inte vår katt. Han går ut och rullar sig mot något, släpper vi inte ut honom gnider han sig mot fåtöljen eller mattan.
Var det någon som sa att det var för mycket kattprat på alldeles för många bloggar. Någon gnällde om vad som var okej att skriva om. Så, varsågoda då. Nu har också jag kommit med ett inlägg i detta utskällda ämne.
Vår katt är annars en fin katt. Blyertsgrå med världens längsta svans. Alla borde ha en katt. Det finns inte mycket som är mer rogivande. Katter vet inte vad stress är. De vet hur man vilar och njuter av livet. Vår katt är en god katt. Han är värd några hundralappar hos veterinären på fredag.
Barnen, ja vi går på virus....inte mask. Det vore för läbbigt.
Kommentarer
Lillkattens p-piller som vi trodde äntligen proppats ned hittade vi alltid på golvet med små tuggmärken på. Det blev operation.
Men mammakatten håller vi i järngrepp, bänder upp käkarna på och häller i vad som helst. Hon hatar oss men sväljer allt. Hon har väl läst på i kattböckerna.
Det lär finnas en ny maskmedicin som sugs upp av huden på katten. Låter utmärkt. Hoppas det är droppar bara och inte plåster!