Fortsätt till huvudinnehåll

Ut med ond tand

Nervös är bara förnamnet. I dag skall det ske. Klockan 10.20 skall den ut!

Eftersom jag på grund av alla turer genom åren fått näst intill tandläkarfobi tycker jag inte alls om att jag skall träffa ytterligare en tandläkare. Han får inte ifrågasätta. Det skall ut, basta!

Tusen frågor. Tänk om det trots allt inte är rätt tand? Tänk om det är den längst bak? Tänk om bullen i tandköttet liksom kapslat in sig och inte vill försvinna ändå och varför har den inte försvunnit trots två sorters penicillin?

Han måste bedöva med gel först, innan han sticker. Och, jag vill inte ha för mycket bedövning med adrenalin, då blir jag sprittig och stirrig. Och, jag vill ha kristallklara, begripliga svar, inget mumlande i skägget!

Jag kommer att vara en besvärlig patient. Det är faktiskt okej det också och jag hoppas han tar plastkort.

Kommentarer

Anonym sa…
Hej och hå

Har läst Din blogg sedan 2 år tillbaka och ditt kämpande. Lider av samma åkomma som du "utbränd" så att det fräser. Försökt jobba men fått bakslag. Fått gå hem och ta det lugnt så lagom lätt för en som levt som en duracellkanin i nästan hela sitt liv. Njuter av att läsa hur du låter saker vänta och inte tvingar Dig till en massa. Det är något jag lärt Mig på den resa jag gjort, att tvinga sig går inte längre, för då säger kroppen ifrån på de mest otänkliga sätt. Hur är det för Dig är du hemma på heltid nu eller kämpar du på med halvtid som tidigare???
jag själv försöker bara att vara sova så mycket som möjligt och njuta av att jag sedan 3 månder kan koncentrera Mig kortare perioder på TV

MVH Lena
1:53 em
Nike sa…
Hej Lena
Tack för din kommentar och roligt att du "ger dig till känna"..Du får jättegärna maila mig så skall jag berätta mer....nike.fq@gmail.com
Hälsningar
Nike
8:45 em
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...
15 kommentarer
Läs mer

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....
12 kommentarer
Läs mer

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...
14 kommentarer
Läs mer