Det här med "Fria talares tribun". Kommer någon mer än jag ihåg, då för kanske 40 år sedan (hujedamej...) Vårsol på Sergels torg. Där uppe, någonstans mellan fontänen och sergelpassagen....En liten avsats med plats för en talare och så en skylt -Fria talares tribun. Ibland hörde man en och annan galenpanna stå där och förkunna sitt obegripliga budskap. Människor med ett brinnande engagemang tog också plats. Om de blev lyssnade på vet jag inte. En kul grej.
Jag stod också där. Mitt långlånga hår hade nyss fallit offer för en ondsint frisör och jag såg ut som Stellan Skarsgårds lillebror trots min turkosa vårkappa. (letar efter bilden....)Det enda jag gjorde var att le mot fotografen men jag minns känslan. Högt upp. Alla tittade på mig (inbillning) Några djupa andetag och jag var en stjärna. Hela "plattan" var full av folk (fantiserade jag) som alla såg upp mot den där långbenta grabben i talartribunen!
I själva verket har jag alltid varit förskräckt inför att tala inför en publik med mer än 4 personer. Trots det har jag aldrig varit tyst utan är den som frågar, kommenterar och deltar aktivt under föreläsningar eller lektioner. Bara jag fick sitta på min plats, då kunde jag vara pratig och kaxig. Ställde man mig där framme svimmade jag nästan.
Med tiden var jag tvungen att hålla kurser på jobbet så i dag är det okej. Tricket är att vara trygg med det man skall prata om. Att förmedla kunskap man behärskar funkar bra men ställa mig upp och hålla tal, bara så där...det gör jag aldrig mer efter den där gången.....
Jag stod också där. Mitt långlånga hår hade nyss fallit offer för en ondsint frisör och jag såg ut som Stellan Skarsgårds lillebror trots min turkosa vårkappa. (letar efter bilden....)Det enda jag gjorde var att le mot fotografen men jag minns känslan. Högt upp. Alla tittade på mig (inbillning) Några djupa andetag och jag var en stjärna. Hela "plattan" var full av folk (fantiserade jag) som alla såg upp mot den där långbenta grabben i talartribunen!
I själva verket har jag alltid varit förskräckt inför att tala inför en publik med mer än 4 personer. Trots det har jag aldrig varit tyst utan är den som frågar, kommenterar och deltar aktivt under föreläsningar eller lektioner. Bara jag fick sitta på min plats, då kunde jag vara pratig och kaxig. Ställde man mig där framme svimmade jag nästan.
Med tiden var jag tvungen att hålla kurser på jobbet så i dag är det okej. Tricket är att vara trygg med det man skall prata om. Att förmedla kunskap man behärskar funkar bra men ställa mig upp och hålla tal, bara så där...det gör jag aldrig mer efter den där gången.....
Kommentarer