I går klippte jag rosorna och krattade rent i rabatter. I dag stretar vi fram i en horisontellt tjutande snöstorm. I Skåne. Lutande i motvinden och med kapuschongen väl åtdragen lagom utanför ansiktet skyler vi våra bleka vårfejs nu när vintern kommer alldeles lagom till påsk.
Dags att snurra lite på den där kalendern kanske. Det känns som att vi borde justera bak hela året. Augusti håller på att bli den varmaste månaden. Julen är i stort sett alltid snöfri, säkrare med den varan i februari och kanske mars nu då...
Sonen frågade om det var någon idé att han skaffade barn?
Om jag stod i den där tribunen i dag skulle jag säga att jag tror, så här i nästan domedagstider, när allt fler faktiskt reagerar och förfasar sig över vår miljö, klimatförändringarna, sopbergen och så vidare, att vi samtidigt måste tänka möjligheter, vara positiva och vända hotprat och undergångstänk till möjlighets- och förändringstänk. Framför allt för våra barns skull. De måste få känna hopp och en tro på att deras föräldrar och folkvalda gör sitt allra bästa för att hjälpa vår planet att klara förändringarna så bra som möjligt.
Är det något som kan göra mig ilsk så är det miljögnälliga människor som inte själva orkar lyfta ett finger eller skaffa sig den kunskap som behövs för att själva vara med och bidra till en bättre miljö. Det går an att sitta där inne och klaga på orkaner och skyfall fast trots att man via televisionen får veta hur det ser ut med växthusgaserna och klimatet, vägrar man att själva förändra minsta lilla. Vanans makt eller
"det hjälper väl inte att just vi komposterar eller kör bränslesnålt!! Men hualigen, så eländigt det är i världen. Ack ja, nu går det åt helsefyr med hela jordklotet, HUR skall det GÅ???"'
Våra barn skall inte behöva känna tvivel och oroa sig för om det kanske bara är att ge upp. Nej, vad vi än gör måste vi få dem att tro på framtiden men också att engagera sig och vara inställda på stora förändringar. Förändringar som inte endast och nödvändigtvis behöver vara så dramatiska att jorden går under utan kanske bara förändras så som den alltid förändrats genom tiderna.
Att vi människor sedan har ett gigantiskt ansvar att bli medvetna och att vårda vår planet och göra förutsättningarna så bra som möjligt för våra barn och barnbarn, det är en annan sak och lika odiskuterbart självklart.
Det finns så mycket dumt. Varför till exempel att köpa argentinskt kött och bananer från Venezuela. Varför? Vi har bra frukt och fint kött här i närheten. Sätt fart på bönderna igen om inte maten räcker. Med modern teknologi borde vi väl också snart kunna producera egna bananer! Att transportera mat kors och tvärs över hela jordklotet är ju egentligen helt urbota korkat. Åtminstone kött och annan tung färskvara....
Så...nu får det räcka för i kväll. Godnajt.
Dags att snurra lite på den där kalendern kanske. Det känns som att vi borde justera bak hela året. Augusti håller på att bli den varmaste månaden. Julen är i stort sett alltid snöfri, säkrare med den varan i februari och kanske mars nu då...
Sonen frågade om det var någon idé att han skaffade barn?
Om jag stod i den där tribunen i dag skulle jag säga att jag tror, så här i nästan domedagstider, när allt fler faktiskt reagerar och förfasar sig över vår miljö, klimatförändringarna, sopbergen och så vidare, att vi samtidigt måste tänka möjligheter, vara positiva och vända hotprat och undergångstänk till möjlighets- och förändringstänk. Framför allt för våra barns skull. De måste få känna hopp och en tro på att deras föräldrar och folkvalda gör sitt allra bästa för att hjälpa vår planet att klara förändringarna så bra som möjligt.
Är det något som kan göra mig ilsk så är det miljögnälliga människor som inte själva orkar lyfta ett finger eller skaffa sig den kunskap som behövs för att själva vara med och bidra till en bättre miljö. Det går an att sitta där inne och klaga på orkaner och skyfall fast trots att man via televisionen får veta hur det ser ut med växthusgaserna och klimatet, vägrar man att själva förändra minsta lilla. Vanans makt eller
"det hjälper väl inte att just vi komposterar eller kör bränslesnålt!! Men hualigen, så eländigt det är i världen. Ack ja, nu går det åt helsefyr med hela jordklotet, HUR skall det GÅ???"'
Våra barn skall inte behöva känna tvivel och oroa sig för om det kanske bara är att ge upp. Nej, vad vi än gör måste vi få dem att tro på framtiden men också att engagera sig och vara inställda på stora förändringar. Förändringar som inte endast och nödvändigtvis behöver vara så dramatiska att jorden går under utan kanske bara förändras så som den alltid förändrats genom tiderna.
Att vi människor sedan har ett gigantiskt ansvar att bli medvetna och att vårda vår planet och göra förutsättningarna så bra som möjligt för våra barn och barnbarn, det är en annan sak och lika odiskuterbart självklart.
Det finns så mycket dumt. Varför till exempel att köpa argentinskt kött och bananer från Venezuela. Varför? Vi har bra frukt och fint kött här i närheten. Sätt fart på bönderna igen om inte maten räcker. Med modern teknologi borde vi väl också snart kunna producera egna bananer! Att transportera mat kors och tvärs över hela jordklotet är ju egentligen helt urbota korkat. Åtminstone kött och annan tung färskvara....
Så...nu får det räcka för i kväll. Godnajt.
Kommentarer