Fortsätt till huvudinnehåll

Ett uselt och fult förslag

Appropå det här med Maud Olofssons idé om att slopa barnbidraget. Jag tror inte på det goda med det. Det spelar ingen roll hur trovärdig Maud Olofsson ser ut eller låter med sin hemtrevliga dialekt. Det är ett illasinnat förslag.

Förslaget går ut på att de som tjänar mer än 240 000 kr/år inte skall få något barnbidrag alls. 240 000!!! 20000 kr/månad alltså. Är det en hög lön i dag?? Efter skatt blir det i bästa fall kvar 14000 kr. Om man har barn är det svårt att bo i en etta. Åtminstone om man har fler barn än ett. Säg att du har 3 barn. Hyran tar lätt halva beloppet. Återstår 7000 till ALLT det som en barnfamilj behöver. Mat och hushållsartiklar tar minst 2/3. Vad finns kvar? För en ensamstående förälder kan det här stjälpa ett redan starkt lutande lass.

Det enda man vill är att minska statens utgifter. Alla andra förklaringsmodeller är bara för en snyggare ytas skull. Jag tror inte ett dugg på det goda med alla nedskärningar. Det är så lätt att se hur man jagar pengar till kassaskrinet för att ha att visa upp inför nästa val. Se, hur bra vi har lyckats!!

Att välfärden krymper, det verkar vara ett sekundärt bekymmer. Viktigast är en stark pengapung. Tror inte att det spelar någon roll om det är höger eller vänster som styr just nu. Den allt kallare, tuffare attityden i samhället oroar mig och det handlar inte i första hand om att allt fler bär vapen ute på stan. Det handlar om vad för signaler man skickar ut från styrande håll. Människor som behöver hjälp eller stöd ifrågasätts och blir lätt andra klassens medborgare. För att vara något i samhället Sverige skall vara lyckat. Och att vara lyckad är att inte "ligga samhället till last!. Man skall därmed tjäna över 240000 kr om året. Man skall aldrig vara sjuk, åtminstone inte vara hemma från jobbet. Nåde den som hamnar i onåd på annat sätt, blir arbetslös, hamnar i kris, förlorar sina pengar eller skiljer sig och därmed kommer i ett känsligare läge som ensamstående förälder.

Går förslaget igenom kommer staten att tjäna miljardbelopp. Jag tror inte på det idékläckaren Annika "svammelsvammel" Qarlsson säger om att samma mängd pengar skall användas och att de behövande i stället skall få mer!!

Det är många som tjänar strax över 20000 kr/månad. Se bara på sjuksköterskor, lärare för att nämna några. Stora kvinnogrupper. Med en lön på 21-24000 kronor är det redan svårt att få ekonomin att gå ihop. Speciellt om man har barn. En stor grupp kvinnor kommer att hamna i kläm här och det är just det. Åter kommer kvinnor och många av dessa är ensamstående mammor, att drabbas hårdast.

Jag fattar faktiskt inte alls vad man menar?? Skall man inkomstpröva barnbidraget borde man väl i så fall lägga ribban på en helt annan nivå. Människor med väldigt höga inkomster eller stora förmögenheter kanske inte direkt behöver något barnbidrag. När det går direkt in på ett sparkonto för barnets framtida behov kan jag också tycka att det är fel. I övrigt tror jag på att vårda principen om ett allmänt barnbidrag, lika för alla.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...