I dag har jag röntgat huvet
Hoppas de hittar en svult eller en sjukdom som går att operera bort
Sen, när jag vaknar ur narkosen är allt bra, alla oroshärdar försvunna och allt är som det skall vara. Lugnt och tryggt, jag är glad, lyckligt förälskad och har god ekonomi!
Fast, det är bara mina bihålor man röntgat . Fick ligga ner med fastspänt huvud, kördes så in i en stor rund apparat, en datortomograf. Det tog 2 minuter.
Fortsatte till Väla. Gick runt där i två timmar, åkte in till Helsingborg, parkerade dyrt och promenerade upp till doktor E. Samtalsterapi, över en timme. Hon är strukturerad.
Det är inte någon bra dag i dag. Varför är vissa dagar så här? Varför går det bakåt igen? Är tillbaka på ruta 1. Fladdrar oroligt fram och tillbaka, tics, okoncentrerad, ledsen..känner mig folkskygg och bedrövligt asocial. Vill ingenting. Försöker kamouflera mitt tillstånd genom att sträcka på ryggen och se stark, extra lång och självsäker ut. Får syn på mig själv i ett skyltfönster. Hjälp. Jag ser hur hon mår. Hur hon krymper.
E. ringer. Är låg och ledsen hon med. Förstår inte varför, känner att hon alltid blir låg i augusti. Vi får starta klubb.
Solen skiner ibland, det blåser och havet skummar vilt. Plötsligt anfaller ett tungt mörkt regnmoln och ett våldsamt skyfall vräker ner över oss, allt blir dränkt. Konstigt väder.
Det passar in
Som att klaffsa runt i sirap, med huvudet, tankarna och bilhålorna fulla av osunt klet...
Hoppas de hittar en svult eller en sjukdom som går att operera bort
Sen, när jag vaknar ur narkosen är allt bra, alla oroshärdar försvunna och allt är som det skall vara. Lugnt och tryggt, jag är glad, lyckligt förälskad och har god ekonomi!
Fast, det är bara mina bihålor man röntgat . Fick ligga ner med fastspänt huvud, kördes så in i en stor rund apparat, en datortomograf. Det tog 2 minuter.
Fortsatte till Väla. Gick runt där i två timmar, åkte in till Helsingborg, parkerade dyrt och promenerade upp till doktor E. Samtalsterapi, över en timme. Hon är strukturerad.
Det är inte någon bra dag i dag. Varför är vissa dagar så här? Varför går det bakåt igen? Är tillbaka på ruta 1. Fladdrar oroligt fram och tillbaka, tics, okoncentrerad, ledsen..känner mig folkskygg och bedrövligt asocial. Vill ingenting. Försöker kamouflera mitt tillstånd genom att sträcka på ryggen och se stark, extra lång och självsäker ut. Får syn på mig själv i ett skyltfönster. Hjälp. Jag ser hur hon mår. Hur hon krymper.
E. ringer. Är låg och ledsen hon med. Förstår inte varför, känner att hon alltid blir låg i augusti. Vi får starta klubb.
Solen skiner ibland, det blåser och havet skummar vilt. Plötsligt anfaller ett tungt mörkt regnmoln och ett våldsamt skyfall vräker ner över oss, allt blir dränkt. Konstigt väder.
Det passar in
Som att klaffsa runt i sirap, med huvudet, tankarna och bilhålorna fulla av osunt klet...
Kommentarer