Drömde i natt. Appropå stress...
Kollegorna på jobbet, de var 24 st, dubbelt så många som i verkligheten. Jag skulle ordna med maten, det var min tur. Alla kom klockan 17, klockan 18.30 hade jag ännu inte bestämt vad vi skulle äta, ännu mindre varit och handlat. Drog i väg, medveten om att alla började skruva på sig av hunger.. Kom till någon slags affär med stora höga hyllor, typ Willys... Skenade runt med en stor kundvagn. Oorganiserat, utan att hitta. Började räkna ut vad som behövdes. Bestämde mig i all hast för bandspagetti med någon slags kycklingsås. Isbergssallad, jag behövde 5 huvuden, 6 kycklingar. Det fanns inte, många hyllor gapade tomma. Virrade fram och tillbaka, hade inte skrivit ner något. Hjärtat slog, jag var andfådd...Kom på att jag inte hade plånboken med. Släppte kundvagnen och sprang tillbaka till min fest...Såg en kollega som jag rusade fram mot. Hon kunde nog hjälpa mig..Just när jag var framme vid henne var hon som bortblåst. Ingen där. Jag sprang runt men såg ingen jag kände!!! Rusade mot affären, tänk om jag kunde få skriva upp till en annan dag...Kände hur paniken kom smygande, hjärtat slog, jag höll på att kräkas...........och vaknade.
Tänkte ett svettigt - NEJ, inte än! Måste reda ut det här - handla och ge alla mat.
Nästa tanke var att jag var ju vaken. Lättnad. Varför följer vissa drömmar med hela dagen, som en slags släpig efterdyning, en känsla av att ändå ha upplevt det man drömt.....
Kollegorna på jobbet, de var 24 st, dubbelt så många som i verkligheten. Jag skulle ordna med maten, det var min tur. Alla kom klockan 17, klockan 18.30 hade jag ännu inte bestämt vad vi skulle äta, ännu mindre varit och handlat. Drog i väg, medveten om att alla började skruva på sig av hunger.. Kom till någon slags affär med stora höga hyllor, typ Willys... Skenade runt med en stor kundvagn. Oorganiserat, utan att hitta. Började räkna ut vad som behövdes. Bestämde mig i all hast för bandspagetti med någon slags kycklingsås. Isbergssallad, jag behövde 5 huvuden, 6 kycklingar. Det fanns inte, många hyllor gapade tomma. Virrade fram och tillbaka, hade inte skrivit ner något. Hjärtat slog, jag var andfådd...Kom på att jag inte hade plånboken med. Släppte kundvagnen och sprang tillbaka till min fest...Såg en kollega som jag rusade fram mot. Hon kunde nog hjälpa mig..Just när jag var framme vid henne var hon som bortblåst. Ingen där. Jag sprang runt men såg ingen jag kände!!! Rusade mot affären, tänk om jag kunde få skriva upp till en annan dag...Kände hur paniken kom smygande, hjärtat slog, jag höll på att kräkas...........och vaknade.
Tänkte ett svettigt - NEJ, inte än! Måste reda ut det här - handla och ge alla mat.
Nästa tanke var att jag var ju vaken. Lättnad. Varför följer vissa drömmar med hela dagen, som en slags släpig efterdyning, en känsla av att ändå ha upplevt det man drömt.....