
Gjorde utan tvekan den palestinskfödde författaren Amos Oz. Den israeliske författaren lever med sin familj i Arad i Negeveöknen. Nyligen var han i Stockholm för att presentera sin senaste bok "Hur man botar en fanatiker". I en intervju som gjordes av Lydia Capuliccio berättade han om sin syn på fanatism. Han menar att fatatism /fundamentalism – på båda sidor – är hindret för fred i Mellanöstern. Botemedlet är humor, sans och nyfikenhet.
Citat: "Fanatiker har ingen humor. Fanatiker är ofta mycket sarkastiska. Humor rymmer förmågan att skratta åt sig själv. Humor är förmågan att se sig så som andra kan se en. Jag har aldrig sett en människa med sinne för humor bli fanatiker. En annat motmedel är nyfikenhet. – Barn är alltid nyfikna. Och nyfikenhet är grunden för all utbildning, all kunskap. Men nyfikenheten undertrycks ofta av skolsystemet och betraktas som ett tecken på omognad och fåfänglighet"
Amos Oz fick mig att stanna till. Jag bar honom med mig hela dagen. En sån briljant klarsyn. En knivskarp intelligens och utstrålning. Det vore en dröm att ha honom som - gudfar t.ex! Tänk att få sitta i fåtöljen bredvid, tända en brasa, svepa filten om sig och bara lyssna, ta in...Jag vill höra mer. Måste låna hans böcker! Varför finns det så oerhört få svenskar som gör ett lika stark och äkta intryck?
Kommentarer