Fan också...det slår till när jag minst anar det. Sorgen, ilskan, frustrationen....kände det i hela kroppen, kunde inte fokusera på någonting i dag. Åkte upp på åsen, ställde bilen och gick, gick...fortare. Den låga kvällssolen gjorde skuggorna från träden långa och färgerna på åkrarna varma och intensiva. Mycket är skördat. Det är fredag kväll och inga traktorer hörs. Några höns, en katt....så, tvärs över några åkrar ser jag jultomten komma gående. Ja, i rött och med långt vitt skägg!
Vi närmar oss varandra, jultomten och jag. Efter en stund ser jag att tomten har stavar. Inte så konstigt, han är väl gammal och har svårt att gå? Vi analkas en korsning. Mitt ute på fälten, bland sädesslag, humlor, hönor och lärkor.
Nu ser jag att jultomten har solglasögon och keps. En havrefärgad huvudbonad som inte gick att se på långt håll. Hans röda träningsoverall lyser i klaraste rött. Jackan har han uppknäppt över en kritvit T-shirt.
-"Hej, hej" hälsade han glatt.
-" Hej, hej sa jag lika glatt...Vet du, när jag såg dig från andra sidan ängen var jag övertygad om att det var jultomten jag såg"
Jag förklarade varför, att den vita tröjan lyst som ett långt vitt skägg.
Vi fick en trevlig pratstund, greven och jag. Det var några år sedan vi träffades här på åkrarna i Lya. Den gången gick jag med min mammas svarta labrador. Greven undrade om jag brukade vaxa hunden, eftersom den var så blank!
Pratstunden med jultomten fick mig att må bra, jag förstod att det inte var värre i alla fall. Nu kunde jag sortera mina känslor och tankar på väg tillbaka mot bilen. Jag konstaterade innan jag körde hemåt att ja, visst sörjer jag L. Visst saknar jag det som var bra och att han fanns där bredvid. Men var det kärlek? Knappast....möjligen anade jag möjligheten och lät mig nöjas med det...
Förbjuder mig att längta efter honom. Han hade inte det som jag trots allt behövde i en relation, han kunde inte plocka fram det... Det finns fler sexiga, varma, intelligenta, sympatiska män, som dessutom har mod, vilja och engagemang att rodda ett förhållande tilllsammans med mig, åt rätt håll... eller??
Tack, "jultomten" och godkväll. Nu skall jag dricka vin och umgås med trevliga vänner!
Vi närmar oss varandra, jultomten och jag. Efter en stund ser jag att tomten har stavar. Inte så konstigt, han är väl gammal och har svårt att gå? Vi analkas en korsning. Mitt ute på fälten, bland sädesslag, humlor, hönor och lärkor.
Nu ser jag att jultomten har solglasögon och keps. En havrefärgad huvudbonad som inte gick att se på långt håll. Hans röda träningsoverall lyser i klaraste rött. Jackan har han uppknäppt över en kritvit T-shirt.
-"Hej, hej" hälsade han glatt.
-" Hej, hej sa jag lika glatt...Vet du, när jag såg dig från andra sidan ängen var jag övertygad om att det var jultomten jag såg"
Jag förklarade varför, att den vita tröjan lyst som ett långt vitt skägg.
Vi fick en trevlig pratstund, greven och jag. Det var några år sedan vi träffades här på åkrarna i Lya. Den gången gick jag med min mammas svarta labrador. Greven undrade om jag brukade vaxa hunden, eftersom den var så blank!
Pratstunden med jultomten fick mig att må bra, jag förstod att det inte var värre i alla fall. Nu kunde jag sortera mina känslor och tankar på väg tillbaka mot bilen. Jag konstaterade innan jag körde hemåt att ja, visst sörjer jag L. Visst saknar jag det som var bra och att han fanns där bredvid. Men var det kärlek? Knappast....möjligen anade jag möjligheten och lät mig nöjas med det...
Förbjuder mig att längta efter honom. Han hade inte det som jag trots allt behövde i en relation, han kunde inte plocka fram det... Det finns fler sexiga, varma, intelligenta, sympatiska män, som dessutom har mod, vilja och engagemang att rodda ett förhållande tilllsammans med mig, åt rätt håll... eller??
Tack, "jultomten" och godkväll. Nu skall jag dricka vin och umgås med trevliga vänner!
Kommentarer