Fortsätt till huvudinnehåll

Joggar i tanken

Skyller på än det ena, än det andra. Sitter här och fryser, gnällig och lat med ett glas rödvin och en bit choklad. Tar ett beslut. Oavsett vädret i morgon, för det kan knappast bli värre än i dag, skall jag ner till havet och jogga ett par kilometer. Helt kommit av mig. Ändring.

Kanske spelade det roll att jag pratade med en skön kvinna, 54 år gammal, som nyss anmält sig till New York maraton nästa år! Va!? Häftigt! Jag kan inte springa så långa distaner men kan hon ut och jogga i regnet så har väl jag knappast något att skylla på, jag som bor på läsidan. Åtminstone i dag. För bara ett år sedan kunde inte ens en snöstorm stoppa mig, det blev bara bättre av uselt väder. Vad har hänt?

I morgon skall jag rapportera från strandkanten. Dessutom filosofera över de bilder jag tog på skroten häromdagen.

Kommentarer

TrickyTricky sa…
You go !!

Och jag SKA träna i morgon, har också kommit av mig lite där.
Nike sa…
Yes, I did! Och du??
TrickyTricky sa…
Japp det blev av och det var ju sååå skönt.

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...