Fortsätt till huvudinnehåll

Cristina Husmark-Persson....igen

MÅSTE bara kommentera Cristina Husmark-Persson igen. Hon sa för några dagar sedan att "hon har minsann själv haft en släng av utbrändhet, då för några år sedan när hon tagit på sig alldeles för mycket jobb. Då var hon sjukskriven i tre dagar. Det räckte. Så drog hon ner på tempot när det ena projektet hon jobbade med var slutfört. Sen var det bra"

Hon vill påskina att hon alltså vet hur det är att vara utbränd. Eller? Från och med nu tycker jag att Cristina Husmark-Persson skall vara tyst. Så här kan vi ju inte ha det. Vi kan inte ha en minister som arbetar med sjukvårds- och hälsofrågor i Sverige om hon inte ens förstår skillnaden på överanstränging och utbrändhet! Någon borde utbilda människan. Eller byta ut henne.
Etiketter:

Kommentarer

Anonym sa…
Håller med Dig! Det här är bara för slarvigt och respektlöst både mot de människor som verkligen drabbats av utbrändhet och mot de läkar som behandlar. Byt ut henne!
6:27 fm
TrickyTricky sa…
Det är som en sämre film...pucko helt enkelt.
Så insiktslöst och korkat, en sån minister kan vi väl inte ha !!!
8:20 em
Anonym sa…
Byta ut tror jag är en utmärkt idé. Jag minns henne från barndomen. Det är inge bra minnen.
3:15 fm
Nike sa…
Bra att vi är eniga!
9:14 fm
Anonym sa…
Efter att har hört nämnda Cristina kan jag bara säga..:BYT UT!
Hennes världsbild vill inte jag vara en del av.
7:50 em
Nike sa…
Christina: Sanningen är nog att Husmark-Pessons världsbild är väldigt hårt beskuren. Den har en snäv ram och troligen har den hängt i samma skyddade verkstad hela hennes liv, bredvid skygglapparna....kanske också bredvid girigheten inom henne. Dessutom låter hon sig styras av Fredrik m.fl.och krav på åtgärder.
11:14 em
Anonym sa…
Byt ut Christina hon kan stanna på Böketofta gård med sig och krama grisarna där hör hon hemma
7:16 fm
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...
16 kommentarer
Läs mer

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...
15 kommentarer
Läs mer

Fortfarande usel på att dejta

DFaktum är att jag avslutade 2008 med en liten dejt... Vi stämde träff i Hishult (!!) på grund av att det låg exakt mitt i mellan mig och "dejtens" bostad. (Det finns faktiskt en konsthall i Hishult . Reimers konditori finns också - en upplevelse bara det. Nuvarande ägaren berättade att hon drivit verksamheten i 40-50 år. Allt är som det alltid varit. interiören inte minst) Det började rätt så bra. Smålänningen verkade lika trevlig när han pratade som när han skrev. (Konsthallen visade något av någon som uppenbarligen fastnat i förskoleperioden. Urbota trist och intetsägande. Mina barn är bättre konstnärer än den här Joachim Karlsson..) Sen gick vi till kondiset och drack kaffe. Bakverken var det inget fel på heller. Killen jag hade med mig scorade alltjämt pluspoäng. Det var lättsamt och trevligt. (En vuxen man, far till 3 döttrar med mycket att berätta från ett spännande liv på olika platser jorden över och det kändes att han var lite mer än bara yta...) Det blev mörkt och ...
18 kommentarer
Läs mer