Fortsätt till huvudinnehåll

Apropå TV

Apropå (kul ord förrästen) TV! Min lista, eller åtminstone det jag minns "bäst genom tiderna" av TV-serier:

Humle och Dumle i kapten Bäckdahls (skall det vara!) skafferi
Familjen Flinta (Televinken tålde jag aldrig)
Underhållningsprogram (återkommande)med Victor Borge (vad hette det?? Jag var 8...)
The Monkeys (Davy !!)
Onedinlinjen (musiken!)
Macahan (Luuuuke!)
Dallas (Åh jo, nog var det kul alltid !!)
Första Robinson när min kompis S åkte ut som nummer 2 (haha)
City Akuten (i början, inte längre.)
Sex feet under !!!
Sopranos !!!
Kommissarie Lynley (plus några engelska deckarserier till)
Nip Tuk (sjukt och kul!)

Finns det fler?

Kommentarer

TrickyTricky sa…
Kan hålla med om mycket men spontant måste jag bara säga; Falcon Crest istället för Dallas.
Jag och en kompis ringde alltid varann efter varje avsnitt och diskuterade vad som hade hänt.
Senare i livet besökte jag t o m inspelningsplatsen i Californien.
Anonym sa…
Kapten Bäckdahls skafferi var det.
Om jag minns rätt gjordes serien av någon Dahlbäck som tricksade med sitt namn sålunda.
Nike sa…
Tricky: Falcon Crest höll jag på att glömma! Jo men den såg jag också....hela tiden!
Rutan: Bäckdahl, ja så var det visst. Tack för förtydligandet...fast deras läppar var lite läskiga, tur det var i svartvitt!
TrickyTricky sa…
Apropå TV man minns så har jag suttit och tittat på Svante Grundberg ikväll (live alltså...*S*) och funderat över vad sjutton det där TV-programmet hette där han och XX ?? satt och drack och flummade, det var ju så himla bra.
Nike sa…
Menar du "Nattsudd"....med Björn Wallde??? Ja, de var lite släpigt tjatroliga!

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...