Fortsätt till huvudinnehåll

Ny kvinnosajt! - Inte för den här kvinnan!

En ny kvinnosajt. Jaha. Fick ju en liten notis i självaste DN. Kan det vara något då? En sajt av kvinnor för kvinnor, som om det i dag skulle vara något originellt. Fast förhoppningen fanns ju...Att det var någon som tänkte göra något för kvinnor som vill ha mer än bara flärd, mode, avslappningsövningar och populistiska relationstips. Så jag klickade in mig på marianova, sponsrad av ett spelbolag.

Det tog mig inte många minuter att inse att konceptet var detsamma som i samtliga tidskrifter för kvinnor till kvinnor. Eller, låter "laga mat med Linda Skugge" som ett originellt inslag? Det finns massor av bra matsajter, vem orkar se vad Skugge lagar för middag hemma hos sig. Det finns massor av bra bloggar, nättidningar med fetare innehåll och roligare layout. Mig kvittar det om det är en man inblandad!

Herre Gud! Ibland pallar jag inte det här väninneköret. I alla fall inte den här storstadsväninnementaliteten. Väninna mig hit och väninna mig dit. "Vi flickor". Det känns nästan lite förnedrande. Ja visst, jag är kvinna. Jag är väninna. Jag är mamma och har varit hästflicka när jag var liten. Ja visst. Men först av allt är jag människa.

För mig är jämställdhet lika naturligt och självklart som korvspad och rent bordsvatten. Jag tycker också samvaron med män är tilltalande. Jag spyr ibland på den här förfjantningen av kvinnor. Jag har absolut ingenting emot att det finns separata mans- eller kvinno-magasin, jag läser dem också ibland, men upprepningen på samma koncept känns såå trist och förutsägbar. Det leder ingenstans. Har man behov av grupper eller sajter för till exempel nyblivna mammor, kvinnor i försvaret eller män med torgskräck, sportbilsintresse eller som ensamseglar, kan man ju få sitt genom något sakinriktat magasin eller genom likasinnade i något forum på internet.

Jag har i alla fall inte behov av ytterligare en tjejtidning, även om den är i nätform. Inte heller har jag behov av ännu en tjejmötesplats!! NEJ TACK, kom hellre med något nytt som har förutsättningar att leda till något bättre än allt som redan finns.

Förvånades över att jag inte hittade någon mer som reagerade...tills jag hittade Mamselamsens synpunkter. Tack för det här inslaget!

Kommentarer

Anonym sa…
Vi vet ju, att det som räknas är det Riktiga Livet Med Man. Men så behöver vi små kvinnor ägna oss åt vårt ibland, tillsammans med tjejgänget. Fnissa och flamsa och byta sminktips, lära oss nya maträtter att bjuda Mannen på. Eller på dambjudningarna. Hänga med i trenderna. Pyssla med barn och relationer. Pappelina om i köket. Ge våra söta små huvuden nya frisyrer.

Jag ska genast klicka in mig på den sajten.
Väl talat!

Fler sajter för intelligenta, självreflekterande människor och färre för av marknaden förväntade stereotyper!

Tack för hoppingivande läsning.
Nike sa…
Välkommen Eric. Roligt med en man som kommenterar. Trodde bara, av någon anledning, att kvinnor hittade hit :) !!

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...