Jag lovar er att det krävs regelbunden positivitetsträning för att inte få lappsjuka eller bli helt konstig, där jag bor! Sen kan utsikten vara hur fantastisk den vill, havet hur enormt som helst och bokskogen hur sagolik som bara den. Jag får ändå aldrig bo där i mitt kråkslott vid havet, bredvid Operan i Stockholm i subtropiskt klimat fast i Italien eller Grekland kanske. Egentligen tycker jag just nu bäst om tanken på att gå ut genom "min port" och då befinna mig mitt på ett fantastiskt promenadstråk, med massa butiker, matställen och sköna caféer inom en armlängds avstånd.
Men så bor inte jag. Inte än, kanske aldrig. Det är inte alls alltid så lätt att vara käck och tänka positivt! Så klart inte. Ibland är det bäst att bara släppa taget och skrika helvetes fan, jävla väder och sura sumpstad..
Ibland hjälper ingenting. I dag är det kört. Allt som var frostigt knasigt i går rinner i dag i små bäckar och slaskar runt fötterna.
Men så bor inte jag. Inte än, kanske aldrig. Det är inte alls alltid så lätt att vara käck och tänka positivt! Så klart inte. Ibland är det bäst att bara släppa taget och skrika helvetes fan, jävla väder och sura sumpstad..
Ibland hjälper ingenting. I dag är det kört. Allt som var frostigt knasigt i går rinner i dag i små bäckar och slaskar runt fötterna.
Kommentarer
Vädret den här julhelgen kan ju göra den mest positivistiskttänkande (nu fick jag till det!) nedstämd. Men om man har lärt sig att odla lyckan (läs inlägget i min blogg) så funkar det ändå oavsett väder och vind. Oavsett allting förresten. Fast man kanske ska ta nya lyckoforskningsresultat med en nypa salt.
Ha en god fortsättning!
Och Inga. Jag kollar ofta av bostadsmarknaden. Ömsom lägenheter i större städer, ömsom letar jag vitkalkade längor på Österlen, dubbelbottnad som jag är.