Fortsätt till huvudinnehåll

Skönt slut och spretig fortsättning

Tillbaka på "jobbet". Det ordentliga jobbet. Anställningen som jag har tjänstledigt från och just sagt upp mig från.

Jag har sagt upp mig! Behöver inte längre vara en del av det där infekterade, skitpratande bygget. Jag går kanske dit ibland, gör mitt jobb och åker sen hem. Aldrig någonsin mer att jag går in i det där tantjiddret!

Min namnskylt fanns inte längre kvar utanför dörren till mitt rum. Någon hade möblerat om och hängt upp träpersienner. Jaha, det är till att ha bråttom hann jag lite surmulet tänka innan jag märkte att jag bryr mig faktiskt inte. Fast jag kunde inte låta bli att ställa datorskärmen där jag alltid brukar ha den. Liksom markera lite barnsligt att än, än är rummet faktiskt MITT!!!

Ingen annan var där. Samtliga kollegor var på konferens vilket passade mig bra. Vi hade det bra, jag och mina patienter.

Gravida och klimakteriefrustrerade byts nu ut till det yngre gardet. Det var några år sedan. Men jag älskar att jobba med tonåringar. Så tuffa men ack så sköra. Så det blir tonårsproblem både på jobbet och på fritiden i sommar. Kanske det ena kan vara bra för det andra?

Så skriva informationsmaterial för en större blöj- och bind-tillverkare.

Har jag sagt att jag ibland är gardindekoratör också. Så är det.

Och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor...

Kommentarer

Anonym sa…
Hej Nike

Ska du börja jobba heltid till sommaren eller.............

Mvh

Lena
Anonym sa…
Grattis, tror jag! Lycka till! Det måste kännas ungefär som när man röjt källarförrådet och kan röra sig fritt utan bråte.
Nike sa…
Tja, ungefär så.....eller som när man lämnat in nästan hela garderoben till seconhandaffären, är nöjd med röjet men inser smått förskräckt att man knappt har några kläder kvar men vet att det ordnar sig och att man i alla fall inte behöver gå naken.....tja.
Anonym sa…
Måste vara skönt att komma fram till ett beslut. Och göra en omstart! Det är alltid värt att försöka, livet är för kort för att slösa bort på trista vänner och dåliga jobb.

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...