Fortsätt till huvudinnehåll

Drömmar

Vaknar bryskt av gnisslet från klor mot min garderobsdörr. Hon gör så där, älskar att klänga in bland mina kläder, röra till det och håra ner. Ester!

Jag var långt borta. Det var så verkligt men ajaj så dumt!! Drömde att jag var på besök hos Titti, Gert och Roger från Rix morgonzoo. Dumheter, eftersom jag i stort sett aldrig lyssnar till dem nu för tiden. Tidigare gjorde jag ibland det på väg till jobbet. Vi var i allafall hemma hos Gert som bodde högst upp i en skyskrapa som stod på ett högt berg strax utanför Stockholm. Huset/skrapan var nedsänkbart så att man ena stunden befann sig i markplan för att i nästa vara så högt upp att det var skrämmande. Därifrån var utsikten oerhörd så klart och hela Stockholm låg i sin helhet bortom den glittrande fjärden. Lite rymdperspektiv och jag hann tänka att HUR kan man bo här med barn, innan ljudet från kattans skärande klor mot dörren nådde in och väckte mig. Jag hann också tänka att om någon terrorgrupp ville slå till mot Sverige skulle de sannolikt ta den här byggnaden. Jag förundrades av att man hade balkong för tänk om någon snubblade till där ute, som jag till exempel.

Fattar ingenting. Vad ville den här drömmen? Jag är höjdrädd jaja, men har absolut inte något förhållande alls till dessa kända radiopratare.

Om jag minns en dröm är det ofta en dröm där jag flyger. Ibland är det fantastiskt. Solen skiner och jag flyger verkligen, känner pirret i magen. Men oftast flyger/flyr jag bort från någonting. En gång från en skenande länsbuss. En annan gång flög jag i mörkret och hade svårt att navigera, flög fel hela tiden, hittade inte. Eller så flyr jag. Virrar bort mig i ett stort hus, som en labyrint. Hittar inte ut. Panik!

Flyga och flykt! Höjder och ramla ner? Komma fel....tja, det kanske inte är så svårt att tolka ändå?

Vad drömmer ni?

Kommentarer

Anonym sa…
En drömtydningsbok jag läste en gång innehöll en sak jag lade på minnet: byggnaderna i drömmen motsvarar en själv och hur man mår. Så visst är väl ett höghus som stolt sträcker sig mot skyn bra?
Systeryster
Nike sa…
Men tack för den....hm, rätt intressant då. Den här byggnaden sänkte sig ju ner i mörkret, i berggrunden, av och till....Fast den kom upp igen!
Anonym sa…
Det är mina hemska drömmar som handlar om höjder. Jag är grymt höjdrädd. Men det kan vara ormar också. Isch!

Men jag kommer sällan ihåg några drömmar. Vet inte hur man bär sig åt för att minnas sånt. Antar att det gäller att snabbt skriva ner när man vaknar.
Nike sa…
Ja, det är konstigt med minnet efter drömmar. Varar oftast bara en liten stund. Men ibland, fast sällan, kan de hänga kvar en hel dag!
Anonym sa…
Haha! Häromnatten drömde jag om Lennart som är bensinmacksföreståndare på lilla macken i byn. Och nej, han är inte min typ. Långt ifrån.

TACK snällaste för ditt mail till mig på 1318-adressen :) Så roligt att du också hittade dit.
Nike sa…
Christina, jag återkommer absolut till din tonårssida. Super för en singelmorsa med två stycken på en gång!!

Kanske den här Lennart ändå står för någonting du längtar efter? Inte honom då men....tja, en bensinmack? Trygghet? Hemlängtan??

...orerar hon som inte kan ett dyft om drömtydning!!!
Anonym sa…
Ja hus anses ju symbolisera det egna jaget, eller i lite vidare bemärkelse själva livet. Högt upp och långt ned i ett hus, det känns som rätt tydliga symboler för hur man kan må ibland eller ofta; lite upp och ned. De allra flesta drömmar kan ju härledas till dagsrester om man verkligen rannsakar dem. Nästan allt har sin förklaring, inte framåt utan bakåt, eller i nuet.
Nike sa…
Det är onekligen rätt intressant att försöka förstå vad som rör sig i ens innersta under sömnen...

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...