Nikes Rum

Ligger på mage när något får mig att vakna till liv. Den blå frottén följer med halva ansiktet ner i sanden. Solglasögonen har halkat snett och trycker på näsan, men värmen har gjort mig så loj och avväpnad att jag ínte ids ändra ställning eller rätta till dem på en gång. Är torr i munnen av värme och sand, men armen har fastnat ovanför mitt huvud, orkar inte lyfta den mot korgen och vattenflaskan. Ligger kvar. Tänker att det var bra att jag smörjde in mig med faktor 20. Mellan solglasen tjuvkikar jag på min omgivning. Till vänster: två tyska familjer. 4 vuxna och 5 barn. De ropar till varandra så hela stranden hör. Inte hade jag kunnat med att vara så högljudd om jag vore svensk på en tysk strand! Strax nedanför mig; en familj från orten. Rättare sagt en hel släkt. Funderar på om det är mormor eller moster, hon den äldsta och gapigaste. Alla ser likadana ut, bara lite olika storlekar och midjemått. Alla pratar om sig själva, refererar till sitt och de lyssnar inte på varandra! De avb...

Det är lugnt. Lugnet efter stormenkänsla. Dels gav gårdagens händelse mig faktiskt en, om än liten, näradödenupplevelse. Det var bara en kort stund, sen släppte krampen. Men jag har aldrig varit så nära känslan att, nu kanske det är över... Det var konstigt. Jag fick betablockerare. Inte av nöten i fel rör utan p.g.a. mitt blodtryck. Äntligen träffade jag en läkare som tyckte som jag, att jag inte kan gå omkring med det där blodtrycket. Alla konstiga symptom som jag haft de senaste 2 åren, alla kan de ha sitt ursprung i ett högt tryck! Det låter inte klokt! Inte heller passar det min image som lång, stark, frisk och lugn! En sån som jag får helt enkelt inte högt blodtryck! Jag är frisk till världens ände och när det är över somnar jag bara in där en natt vid 100 år, fortfarande lika kvick och frisk. Blodtryck! Bah....där ser man. Varifrån kom det här nu då? - Från mormor gastar min moster! Hon åkte ambulans in på sin 50-årsdag, hjärtat krånglade och därefter medicinerade hon livet ut m...

Skrämde slag på både barnen och grannarna! Kom hem efter att ha slitit mig, cykeln och tre ICA-kassar uppför backen. Hungrig som en varg. Drog i mig en näve hasselnötter samtidigt som jag gick ut genom dörren för att titta på sonen som cyklade på sin enhjuling. Skrattar till samtidigt som jag tuggar, samtidigt som jag sväljer, samtidigt som jag andas in. Ingen bra kombination. Sätter i halsen var bara förnamnet. Hostar en stund och sen är det plötsligt omöjligt att dra in luft. Ut går det men jag kan inte andas in. Jo, genom att ta i för kung och fosterland kan jag dra i mig lite men jag låter som ett sågverk och flämtar i utandningen till barnen att de skall springa efter Mona, grannen som är sjuksköterska. Jag får alltså inte luft, kände ett uns panik men en röst inom mig säger att jag måste vara lugn. Så jag var lugn. Sprang ut, hostade lite till och böjde mig ner....nu lättade det. Det tog några minuter, Mona kom springande, var effektiv och gjorde för säkerhets skull Heimlich manö...

Glider fram längs asfalten. Bryr mig inte om motvinden eller den gråflammigt oroliga himlen. Jämfört med allt regnande som varit är det här bra väder och vi tackar för det. Smiter mjukt nedför, ned mot havet. Målet är stranden. Där skall jag ta en iskall Brahma, strosa barfota i sanden, mingla runt bland kända och okända till tonerna av någon brasiliansk samba eller schlager. Årets brassevecka! Brukar faktiskt vara riktigt riktigt mysigt. Är vädret som i sydamerika är det himmelskt att dra ner en varm kväll och till en gassande solnedgång inta middagen i form av en mör grillad biff på gott bröd med en skopa het salsa ovanpå! Att vandra runt en stund känns bra, men att sitta i timmar blir nog lite mycket. Det är mycket Brasilien i Båstad. Kulmen nås just i kväll. Slet mig hemifrån, ibland får jag göra det. Är en riktig stugsittare, har blivit så bekväm. Men inser att jag måste ut ibland, att jag mår bra av det och att jag aldrig ångrar mig efteråt. Sommargästerna bryr jag mig inte om. S...

-Heeej Nike, för visst är det DUU? -Jaa, vem frågar? -Nike, HEJ, det är BOSSE, hur har ni det där ute vid havet i dag? -Ehh, Vilken Bosse? -BOSSE LINDBERG såklart! Bosse från Telecomtelenorvaddetnuvar...Jag har min BUSSIGASTE dag i dag NIKE och du kommer inte att ångra dig jag vill .. - STOP, jag vill inte köpa någonting.. -Nej, nej...jag erbjuder dig något FANTASTISKT Nike, bara i dag lyssna i 2 minuter så kommer du att få ditt livs erbjudande du kommer inte att ångra dig Niiike, men bara i .. Nej, STOP. Jag skall varken ha något nytt telefonabbonemang eller några strumpor, godmiddag! Andnöd och PANG på med luren! Himmel! Ring inte hit och dua mig med förnamnet som att du känner mig när enda syftet är att försöka få mig att köpa något! Vad är det för inställning, vad är det för tänk på de kurser de gått försäljarna? Det är ju helt fel taktik eller tycker flertalet människor att det är trevligt när främmande personer ringer och tilltalar dem som om de vore gamla polare? Det är förnedra...

De allt för stora skruvarna gick inte att gänga ut ur pluggen. Slet till sist ut 2 hela plastpluggar ur gipsväggen. De såg mer eller mindre våldtagna ut, hade desperat vridit och snott sig helt fast kring de överdimensionerade skruvarna. Hål i väggen? Svar, ja. Fram med spackel, tre djupa andetag, en sväng till vår lokala järnhandlare, inköp av nya skruvar och metallexpander för säkerhets skull, men kom strax därefter på att det inte kommer att funka eftersom borrdiametern här skall vara 8 mm och jag redan borrat 10...för att inte tala om kratrarna jag just spacklat över! Någon som vill ha råd och hjälp med sitt snickeri? Jag blir ledigt er hjälp-on-line, trust me!

What a wonderful day! Ibland får man kämpa med känslan, som i dag. Pratar vi väder så gör vi det kort. Blött, förbbb..t blött....igen. Regn, regn ute men inne tände vi solen i kaminen, med god mat och med en god intention att göra klart dotterns rum. Det gamla flickrummet åkte ut förra veckan, nu skulle det blir mer vuxet. Det innebar att en vägg målades svart, med skoltavlefärg så att 12,5-åringen kan måla hur många dödskallar hon vill över hela väggen. Gardinen blev klarröd och vit i ett psykedeliskt mönster. Från IKEA inhandlades två hyllor "Lack", en svart och en röd. Boxar och förvaringslådor i svart med dödskallar och i vitt med svarta dödskallar. Jag hittade en oöppnad förpackning med vajerspottar i en låda med eldon. Äntligen skulle jag få användning för den där! Jaha, lämpligt väder att vara duktig och montera lite då. Väggen som skulle användas för hyllorna var i gips. Men plugga, det kan jag ju. Borrade vant och tryckte in pluggarna. Drog i de största skruvarna jag...

Trötta dunbollar...

Förr var en pizza utbakat bröd med tomatsås, skinka och ost...med några små variationer hit och dit. Den första pizzan i Sverige serverades redan på 40-talet men slog igenom stort runt 1970 i Sverige. Min pappa åt det i mitten men jag föredrog kanterna. Sen gick vi på bio. Staden var Stockholm. Bästa pizzerian var den i Gamla Stan, kommer inte ihåg namnet, men när man går in är det som att gå ombord på en skuta ? I London gick vi på Pizza Express. Där var favoriten en med sardeller, salt som attan. Det var 80-talets pizza. Eftersom jag egentligen inte är någon pizzafantast, föredrar annan mat, så är inte mina pizzaminnen så många. I kväll var vi på en av våra lokala pizzerior, mest för att jag inte orkade laga mat. Att jag blev poppis på kuppen gjorde ju ingenting. Nu skulle alla välja. På en pizza i Sverige kan man ha hur dålig smak som helst och blanda hej vilt. Bearnaissås, oxfilé, räkor, musslor, rukola, lök, oliver, bananer, lax, chevre, ägg, bacon, spenat och gärna allt på samma ...

Jag är en fredlig person. En förbannat snäll själ.. Tänker gott om människor, tror på vad de säger till mig. Försöker ibland in absurdum mäkla, ordna och stävja för att "alla skall må så jävla bra". Det kallas visst medberoende. Det behöver inte ha sin grogrund i alkoholism, även om det oftast är där vi hör om medberoende. Är man barn ur en kraschad familj så är man. Hur som helst, inga sidospår nu. Det jag släpat med mig har bland annat inneburit att jag inte i tid fattat när jag har en skitstövel framför mig. Jag har ju varit van. Har per automatik tänkt att så här är det ju, livet. Men det går nog över den här gången, det är inte så farligt. I vissa fall har det inte heller varit så farligt, jämfört med vad jag varit med om i det jag kallar "mitt första hem", där jag var barn och tonåring. Vad hade jag alltså att jämföra med? Har man inte någon kärleksfull, respektfull bas att stå på vet man ju inte vad man skall jämföra med. Min utgångspunkt när jag var färdig a...

Först, jag backar några dagar ( det blir så när jag å ena sidan inte skall blogga men å andra sidan...) Det var varmt i luften. Mitt i molntäcket lättade det och jag anade till och med solen. Ingen vind, fuktigt och lite trolskt, men inget regn. Så jag gick. Drog på mig en T-shirt, vandrarsandaler och mina tunna halvlånga bomullsbrallor med 8 fickor. Promenerade iväg på lätta ben, njöt av stämningen som med sin absoluta stillhet bjöd på den där mättade inomhuskänslan jag bara älskar. Hann nästan hela backen upp. Då mullrade det till alldeles bredvid mig där ute på fältet. Vände mig om och såg genast nästa blixt smälla i backen. Alldeles nära. Ökade på stegen. Där gick jag högst upp på åsen med fält och hagar på ömse sidor. Att jag var en skaplig åskledare var lätt att begripa. Så började det stänka. Och blixtra än värre. Stänket övergick till en rejäl skur. Åskan dånade runt mig. Himlen var nu mörkgrå och blixtarna såg ut som på film, de ritade bländande zick-zackmönster mellan himmel ...

Jag föll. Åkte till Slättaröd och vände åter med en rosa kattunge! Om det gick att motstå? De var nästan overkliga och löjligt söta, så ...nej, hon var oemotståndlig och jag hade dessutom redan fått kattabstinens. Vad barnen säger återstår att se, men jag tror ju inte att de blir arga över den här cremerosa teddybollen.... Hon fick heta Ester.

Jag har fått sommargäster. En vecka skall de bo i den här , på min grusplan. Det arkitektritade, fräscha huset som familjen byggde för knappt ett år sedan har de för en regnig sommarvecka bytt ut mot denna extravaganta 70-talsklenod! Huset är uthyrt till några gamla tennisspelare. I går kväll kom det som skulle vara bostad för mina vänner under denna sommartennisveckan rullande bak på bilen. Far i huset hade häntat vagnen de funnit på annons. Billigt och gubben lovade 5 bäddar och sjysst standard. Det visade sig att den kom direkt från Roskilde. Familjen bestämde sig för att den unkna lukten nog bara var för att vagnen var 30 år gammal, inget annat! Men det övertalade inte 14-åringen som vägrade sova i kärran. Han drog till farmor eftersom min son inte var hemma för att rädda honom. Övriga drog på sig breda leenden och nattsärkar, bäddade och gjorde det så cosy det gick. Jag bjuder på badrum och varmvatten. Maten har de i en pappkartong i mitt kök. Hahaha, en hel vecka!

Jag har en åkomma, inte en sjukdom, bara en åkomma. Jag har kristallyrsel. Det låter fint på något sätt...Jag är glad att min åkomma har ett så vackert namn. Jag menar, hemorrojder klingar ju inte lika skönt.... Mina kristaller har varit i otakt med varandra i flera år. Perioderna med yrselattacker kommer och går. De startar när jag ändrar läge, jag kan inte ens lägga mig ner hos tandläkaren utan att bli snurrig. Det får gå lååångsamt...då går det. De ruggigaste yrselanfallen kommer oftast tidigt på morgnarna, när jag vänder mig lite hastigt i sängen. Då startar karusellen som är så intensiv att jag upplever det som att jag skall ramla ner på golvet. Får hålla i huvudet så det inte drar åt ett annat håll, klamrar mig fast sådär 10-15 sekunder innan allt blir stilla igen. Mitt ex var en hängiven jujutsuutövare. Eftersom han ständigt tänkte på nya fräna kast och grepp kunde han ibland inte låta bli att testa. Ibland stod jag närmast. Men han lärde sig efter ett par gånger. Eftersom jag...

Tanken vara att inte skriva i bloggen på några veckor. Tanken var att koppla bort allt det vanliga, inte att resa bort, även om hela mitt jag skriker efter värme och en grekisk ö. Lokala vitviner, solvarma tomater, fetaost, oliver och bröd, det räcker för mig. Halmhatten, solbrillorna, sandaler och en liten klänning, det räcker också för mig. Och en bok, eller några stycken. Gärna en vespa. Gillar vespor när jag är på semester. Kanske ett par shorts och promenaddojjorna också... Huset är tomt. Jag är inte van. Båda barnen har just rest i väg med största storebror, fru och liten knubbig bebis. Är så glad att de finns! Allt negativt, vrångt och egoistiskt som barnens pappa strör runt sig och lämnar efter sig, lika positiv, glad och generös är kontakten med hans största barn, d.v.s. mina barns halvsyskon. Underbara gulliga, tack för att ni finns! Känner mig helt lugn, något jag aldrig är när barnen reser med sin pappa. Det här är min vecka. En hel vecka utan måsten! Behöver inte laga mat,...

Nikes Rum tar semester. Ett litet tips för alla som tänker att ni vill åka till Roskilde men backat p.g.a. ålder kanske eller av bekvämlighetsskäl, se kusin M..ns färd mellan tälten. Eftersom det utlovats inte bara bra artister utan också floder av regn skall det bli kul att tjuvkika. www.mobilblogg.nu/roskildebloggen Själv har jag inte längtat dit sen 1977 eller om det var 1978. Det var en regnig festival som dessutom kryddades av att "Dirty Angels" invaderade området. I sina skitiga MC-outfits brölade knuttarna in, styrde sina klumpiga steg mot latrinvagnen (rymde ca 20 bajamajor), drog i alla kranar och tömde innehållet rätt ut i regndyngan. Det var tider det.... verkar alldeles för tamt nu för tiden, eller vad M..n?

Det drar ihop sig. Min respit är snart slut. Flera avgörande beslut måste tas. Först och främst måste jag skicka in namn- och verksamhetsändringen till Bolagsverket för tredje gången. Man måste fråga sig vad de pysslar med, handläggarna.. De godkände inte mitt tidigare firmanamn, det funkade inte i Skåne. Mitt nya val gick inte heller hem. Efter diverse dividerande och brev hit och dit insåg jag att mina inbetalade 800 kr bara hade gått upp i rök! Ärendet avslutat. Trots det begärde man in nya handlingar för nytt ställningstagande. Samtidigt skall nya pengar betalas in. Ìrriterande. Speciellt när handläggerskan efter allt tafflande hit och dit medger att namnet är okej bara jag vänder lite på orden i verksamhetsbeskrivningen. Nu har jag gått igenom floran, faunan, mytologin igen, alfabetet, material, ordvrängt och textat rakt och ut och in. Nä, det är tvärstopp. Tröttsamt?

Här fann någon ett par timmars tröst.....