Fortsätt till huvudinnehåll

Jag och mina kristaller

Jag har en åkomma, inte en sjukdom, bara en åkomma. Jag har kristallyrsel. Det låter fint på något sätt...Jag är glad att min åkomma har ett så vackert namn. Jag menar, hemorrojder klingar ju inte lika skönt....

Mina kristaller har varit i otakt med varandra i flera år. Perioderna med yrselattacker kommer och går. De startar när jag ändrar läge, jag kan inte ens lägga mig ner hos tandläkaren utan att bli snurrig. Det får gå lååångsamt...då går det. De ruggigaste yrselanfallen kommer oftast tidigt på morgnarna, när jag vänder mig lite hastigt i sängen. Då startar karusellen som är så intensiv att jag upplever det som att jag skall ramla ner på golvet. Får hålla i huvudet så det inte drar åt ett annat håll, klamrar mig fast sådär 10-15 sekunder innan allt blir stilla igen.

Mitt ex var en hängiven jujutsuutövare. Eftersom han ständigt tänkte på nya fräna kast och grepp kunde han ibland inte låta bli att testa. Ibland stod jag närmast. Men han lärde sig efter ett par gånger. Eftersom jag blev liggande insåg han det omöjliga i att använda mig som kastdocka eller att försöka övertala mig att börja med budo. En gång kastade han mig i havet, där låg jag och flöt, haha...

Fick ett träningsprogram av en sjukgymnast. Det gick ut på att jag skulle utsätta mig för hastiga lägesändringar från sittande till liggande för att på så sätt tvinga kristallerna in på sin rätta plats. Inget för gymmet eller stranden precis, då hade jag blivit hämtad direkt. Inget för sängen heller, vill inte yrsla i onödan. Så, jag och mina ostämda kristaller har förlikat oss med omständigheterna. Det är okej... Jag har åtminstone inte hemorrojder!

Kommentarer

Anonym sa…
Jag lider också periodvis av svår yrsel. Trodde länge att det var som Din kristallsjuka. Men efter några år med eländet har jag förstått att det kommer från nacken. De där rörelserna som skulle få kristallerna i rätt läge gjorde det hela bara värre eftersom nacken inte alls gillade det.
Vet precis vad Du menar med tidigt på morgonen, så var det för mig också. När jag vände mig i sängen så fortsatte det hela att rotera och jag trodde jag skulle ramla ur. Panik!

Jättesvårt hos tandläkaren och hos frissan. Fast hos frissan går det bra, hon förstår och har fler kunder med samma dilemma. Hos tandläkaren är det värre, han tycker att jag är pjoskig och blir irriterad, suckar och snäser.

Just nu har jag en bra period och inte så mycket yrsel men det kan komma snabbt i skov och visst känner jag det ibland nu också. Båt och kurvig bilkörning är hopplöst. Vi är nog många som har det jobbigt med det här.
Nike sa…
Kurvig bilkörning?? Har du körkort, annars ser jag framför mig hur du ligger i kurvorna för att liksom jämna ut...??

Jo, det är nog inte alldeles ovanligt. Det är nog ofta en kombination av kristaller och nacke. Men det skall tydligen vara så att det först blir värre av övningarna, senare blir det bättre. Men jag håller med. Jag gör istället allt för att undvika snurrigheten, övningarna är pest.

Just det där med perioder är typiskt kristallyrsel....

Populära inlägg i den här bloggen

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Fortfarande usel på att dejta

DFaktum är att jag avslutade 2008 med en liten dejt... Vi stämde träff i Hishult (!!) på grund av att det låg exakt mitt i mellan mig och "dejtens" bostad. (Det finns faktiskt en konsthall i Hishult . Reimers konditori finns också - en upplevelse bara det. Nuvarande ägaren berättade att hon drivit verksamheten i 40-50 år. Allt är som det alltid varit. interiören inte minst) Det började rätt så bra. Smålänningen verkade lika trevlig när han pratade som när han skrev. (Konsthallen visade något av någon som uppenbarligen fastnat i förskoleperioden. Urbota trist och intetsägande. Mina barn är bättre konstnärer än den här Joachim Karlsson..) Sen gick vi till kondiset och drack kaffe. Bakverken var det inget fel på heller. Killen jag hade med mig scorade alltjämt pluspoäng. Det var lättsamt och trevligt. (En vuxen man, far till 3 döttrar med mycket att berätta från ett spännande liv på olika platser jorden över och det kändes att han var lite mer än bara yta...) Det blev mörkt och ...