Fortsätt till huvudinnehåll

Hur många namnsdagar ?

I dag döps de små både till Tyra och Vincent, ingenting som man antagligen trodde var möjligt på till exempel 50 eller 60-talet. Somliga namn i namnsdagskalendern var moderna, andra inte. Vissa föreföll helt hopplösa men fick ändå vara kvar.

Sedan dess har man petat i den där namnsdagskalendern flera gånger. Till vilken nytta? Alla kan ju i allafall inte vara med, även om man tvingar Åsa att dela med Åslög (?) och så vidare.. Jag är född på Alrik-dagen. Så är det. Men i dag är jag född på Majkendagen! Alrik är flyttat till 5 augusti. Varför fick han inte vara kvar i maj? Majken flyttades samtidigt från september till maj. De där rokaderna är det första jag inte begriper. Vem har fått lön för att sitta och slå tärning och hitta på nya namn som skall kvala in i kalendern?

Vissa namn har tagits bort. Varför då? Vad är det som säger att just de namnen inte kommer att bli populära eller åtminstone användas igen i framtiden? Fast då ändrar man väl i kalendern igen. Sverige måtte vara det mest rättvisetänkande landet i världen. Bra men går det inte lite väl långt. Måste alla vara med? Måste alla vara Lucia? (fast det där hörde ju inte hit....) Rättvisemärkt namnsdagskalender alltså! För den som inte får vara med blir nog ledsen annars.

Och nåde dem som ordnar med det här om de har missat någon i allafall (vilket de måste ha gjort) och inte tror jag att alla gillar att dela sin namnsdag med Signhild eller Roy till exempel. Och, varför har man inte tagit bort Bartolomeus när man nu tagit bort så många gammeldags namn? Jaja, det är DEN B. Är man känd funkar det nog också. Nästa gång man petar i kalendern skall ni se att vi får in Madonna, Rhianna och Puff också. Eller Aschmed, kanske Blerem? HUR skall de där som får lön för uppgiften klara av den DÅ undrar jag??? Året har bara 365 dagar. Hur många namn kan man pressa in på en och samma dag tro?

När jag växte upp hade de flesta en namnsdag. Jag hade ett namn som var med och ett namn som inte var med. Det räckte. De flesta har faktiskt fler namn än ett. Blir det inte bara jobbigt med alla dessa namnsdagar så säg? Förr firade vi våra enstaka dagar. Farmor och jag drack té ur Limogeporslinet och åt kakor på vår Elisabethdag. (flyttar de på Elisabeth skriker jag, det SKALL vara 19 november!!!) I dag har vi så många namnsdagar att hålla reda på att ingen blir firad. Om inte vederbörande skriker till och protesterar, då kanske hon eller han får ett trött -men graattis då.....

Dessutom var det väl rätt kul att dagligen bli påmind om de där namnen som vi inte just nu döper våra barn till? En gammal. lite rolig sedvänja.

Vad man måste hålla på.....

Kommentarer

Anonym sa…
Risken med att stuva om i almanackan är att när man väl till slut bestämt sig för att plocka bort ett namn så blir det plötsligt populärt igen. Vincent har ju inte varit aktuellt på länge förrän nu.
Coola Morsan sa…
Elisabet-dagen flyttar de nog inte på i första taget.. detta tjusiga namn. Fyller man i början av november är det ju trevligt att ha en ännu mörkare novemberdag att se fram emot.. 19 november, tre månader sen. Backa vill man ju inte precis just nu.
Nike sa…
Så du är också en Elisabeth! Du får komma hit och dricka té i mina ärvda limogekoppar nästa höst!Visst lyser "hon" upp i höstrusket!
Anonym sa…
Här föll det bort en hel rad namnsdagar vid förra ändringen. Ett av barnen namn togs bort trots att det hade ökat kraftigt i popularitet och har fortsatt öka. Anna-dagen kan jag väl vara rätt säker på att få behålla, dock.

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...