Fortsätt till huvudinnehåll

Kritisk nätdejtare..

Ibland roar jag mig med att snurra runt lite på dessa nätdejtingsajter. Det är stundom ett sant nöje. Vissa gånger blir jag efter en stund alldeles svettig och får nästan panik efter att ha synat alla dessa rader efter rader med män, ensamma, sökande män! De ser nästan likadana ut allihop, efter några erfarenheter IRL vet jag också att texten ibland inte säger ett dugg....
Så, jag har blivit allt mer kräsen och selekterande. Är du man och vill ha kontakt med mig bör du inte kalla dig för "nallebjörn", "torpeden", "Rambo" eller "ärligaavsikter".. bara för att nämna några. Du bör inte heller lägga ut en bild på dig med bar överkropp eller i solglasögon. Ännu värre är om du publicerar ett foto på din motorcykel eller dig i din öppna cabriolet! Stöööön.......

Tja, vad är då intressant och tilltalande? Kanske om du inleder din annons så där spetsfundigt och skarpt så att du får mig att stanna till och vilja läsa resten...Jag vet inte, just nu nappar jag inte på någonting. Får väl ge mig ut i den verkliga världen i stället?

Några erfarenheter. Efter 3 små brev fram och tillbaka drog jag mig tillbaka från kontakten med en man från en grannkommun. Han skrev att han blev jätteledsen för att jag redan, efter så kort tid, gjorde slut....ähm, vi hade aldrig setts..... En annan menade att vi hade allt gemensamt, samma erfarenheter och vi skulle komma att matcha varandra perfekt. Det skrev han i första brevet...Jaha???

Jag är väl på fel nätdejtingsajter kanske...

Kommentarer

TrickyTricky sa…
hahahaha....du såg väl det jag skrev om "no hard feelings", ja en del är så lättsårade så man studsar och inser lättat att det var tur att man aldrig ringde för sannolikt döljer det sig en massa osäkerhet där bakom som nog kan ta sig fulare uttryck än så.
Själv är jag lite allergisk mot allt gosande och kramande för att inte tala om när nån skriver "kramiz" ryys säger jag då.
Nike sa…
haha, "kramiz" är en riktig rysare! Allt kramande hit och dit i början är över huvud taget bara dumt, om man inte fått DEN kontakten då....
Anonym sa…
Rys var ordet... nån borde skriva en bok om upplevelserna på chattar och kontaktsidor. Ska vi slå oss ihop? :o)
Nike sa…
Ja, en handbok i konsten att nätdejta med handfasta råd eller kanske en mer humoristisk upplevelsebok med roliga illustrationer?
Anonym sa…
Mycket intressant läsning...
Anonym sa…
Söker själv ett seriöst forum där man kan dela av erfarenheterna kring nätdejting där man också kan vara stöd för varandra.

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...