Fortsätt till huvudinnehåll

Du borde sluta fega runt vattnet...

Jag har fått ännu en melodi - känner mig uppskattad av någon...

Såg en annans cykel i dag.

Irritation. Är jag på väg in i nästa fas? Blev irriterad över att dina cirklar tydligen fortsätter att snurra runt samma gamla axel. Arg över att jag inte slutade tro på dig tidigare. Besviken över att du inte var så stor inombords som du är på ytan. Du går runt sjön och inbillar dig att du trivs. Du vågar dig inte ut på den tunna isen av rädsla att den brister. Och då, då har du ingen kontroll längre. Du vet inte vad som händer eller vad som finns under ytan, det som inte syns i det mörka vattnet. Allt du gör är att titta över kanten ibland, du ser det du ser och är nöjd. Sen fortsätter du på din invanda stig...

Tillit. Du skulle få känna tillit. Finn tillit till dig själv, börja med det så kommer du att kunna känna tillit till en annan människa sen.

Dyk! Du behöver ingen flytväst, ta på dig en snorkel om du är osäker. Men det håller. Ring en dykinstruktör, du behöver en hand som vägleder dig på din resa ner mot botten. Där skall du finna otroliga skatter, det är jag övertygad om. Ta med dem upp, gråt av ansträngning och gläds åt dina vinster.

Tillit till dig själv.

Lycka till min vän.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Alviksbadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla fort nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönder...

Great mamas med mera

Eftersom jag stack ut hakan och kritiserade ett känsligt ämne får jag väl tåla en del kritik. Okej, allt väl. Men eftersom det jag spontant knattrade ner i utgångspunkten inte var ämnade som brännstoff i någon feministdebatt (trodde inte att mer än högst två skulle läsa mina rader) har jag dragit in ursprungsvarianten. Här kommer samma inlägg, denna gång utan namn, vilket retade gallfeber på många. Det kan jag förstå. Samtidigt har jag svårt att förstå att det skall vara så svårt att skilja på sak och person. Såhär: Läser att det glassiga magasinet "Mama" utmämnt "årets mama". Eftersom jag inte läser "Mama" vet jag inte vad tidningen står för eller vad som avses...Vad då "årets mama"? Blir lite nyfiken..Hur utser man henne? Läser vidare att de nominerade endast utgörs av unga, framgångsrika, snygga och kända kvinnor, tillika morsor. Jaha, hur har man tänkt då? På vilka kriterier utsågs dessa, förrutom att det uppenbarligen är kända för en eller a...