Fortsätt till huvudinnehåll

Galna katta



Knipsar av ett par fantastiska mörkrosa rosor och arrangerar dem i en liten kristallvas tillsammans med några gröna blad. Njuter av prakten.


Det tar 2 minuter. Hela köksgolvet är täckt med hela och halva rosenblad. Vasen ligger omkullvält på bordet. Bladen är söndertuggade och mitt i allt står Ester med en ros i munnen.


Köpt Rågfras, en ny favorit. Tar en näve i filen till lunchen. Går med tallriken mot datorn. Hinner 4 meter, så hör jag hur något far i golvet och åker ut över hela golvet. Vänder mig om och ser Ester surfa på mina rågfras. Hon far fram som en galen komet. Ett rågfras i munnen och resten yr under hennes snabba tassar.

Morrar åt odjuret. Sätter mig på huk för att rädda åtminstone en del av rågkuddarna.


Hör en skräll från rummet intill. Rusar dit, möter Ester i dörröppningen. Hon kommer farande som skjuten ur en kanon och det är med liten marginal jag lyckas hålla mig på benen. Irrar med blicken för att se vad som brakade. Ser min stora hibiskus med kruka och zinkytterkruka ligga på golvet, igen. Jord över hela golvet.


Hjälp! Det bor två hormonstinna ungdomar och en galen katt i mitt hus.


Vad är jag själv för något kan man undra? Fin kombination det här.......

Kommentarer

Anonym sa…
Men hon är ju så sööt!!!! Britta
Nike sa…
Jaaa då. Hon är redan förlåten för gårdagen. Och hon fick ju som hon ville...
Anonym sa…
Fint exemplar. Våra mycket lugnare. Men de är ju å andra sidan bara drygt ett dygn gamla!
Nike sa…
Oj, små blinda pyren! Njut av friden så länge det varar!

Populära inlägg i den här bloggen

Från dumdristigt orädd till mesigt orolig till......vad?

När jag var 12 deltog jag i en hopptävling. Jag red en häst jag aldrig ridit tidigare. En stor fux som mitt i varje språng knyckte till med nacken, uppåt. S:t Göran var svårriden och ridläraren frågade mig säkert tre gånger om jag verkligen skulle vara med i lätt B (där hindrena låg på sådär 120 om jag inte minns fel) Vi fick alltså inte välja häst utan tilldelades pålle efter ett lottsystem. För mig var det inga problem. Vaddå? Varför skulle inte jag?? Det var helt självklart och jag förstod inte de som ifrågasatte om jag inte i stället skulle vara med i lätt A, där jag fick ha min lite mindre och säkrare pålle som jag var van vid, Spjuver! Nähä, lätt B lät coolare. Det var ett självklart val. Lika självklart som att hoppa från högsta trampolinen i Råckstabadets inomhusbassäng, som att leka med de svarta barnen på gatan i Sfax, som att cykla nedför grusvägen på Ingla Gård på en cykel jag inte nådde upp till sadeln på. Ingen av det här gick så bra. Det blev både magplask och sönderskra...

Sjuksköterskestrejken

Valpen uttrycker sig väl och hans återkommande besök i TV-studion vittnar om att han tydligen är en populär gäst. Jag förmodar att det är hans rättframma och provocerande sätt att framföra sina åsikter på. Frankt och tydligt basunerar han ut vad han tycker är rätt och fel. I mina ögon är han en valp. I mina ögon tycker han ibland saker bara för att hans roll är att sitta där och tycka tvärtemot, att just bara provocera och få upp tempot i en debatt. I går sa han, appropå sjuksköterskestrejken, att det är orimligt av sjuksköterskorna att kräva mer i lönelyft än andra yrkesgrupper inom vården. Det fungerar inte, sa han. Det skulle bara leda till att de andra yrkesgrupperna troligen skulle backa och riva upp sina redan färdiga löneavtal för att få mer dem också. Grabben....gå och köp en napp eller nåt. Sjuksköterskorna befinner sig, och har länge gjort, i en slags mellanläge. Läkarna står över och har alltid haft anständiga löner. En rimlig ingångslön med en löneutveckling som heter duga....

Usel på dejting

Läser lite bloggar om singellivet, dejtandet och erfarenheter som "singelmänniska". Det är nå´t visst... Sist jag nätdejtade tappade jag allt. Åtminstone så det räckte och blev över för flera månader. Så lång tid tog det innan jag återhämtade mig. Kanske är jag lite väl trög? Han såg rätt hyfsad ut på bilden. Bodde bara 4 mil bort. Dessutom ett sjysst yrke, arkitekt. Skrev trevligt och kunde stava. Okej då, en dejt irl. Jag tog tåget. Skred fram över torget mot hörnet vid McDonalds. Såg honom genast. Inte alls så lång som jag trodde. Hans stora huvud vippade omkring på hans lite böjda kropp. Eller var det bara frisyren? Blev aldrig klok på det där. Kunde inte låta bli att fascineras över hur hela huvudet/hårkaluffsen rörde sig i takt med att han gick, tuggade eller pratade. Han pratade. Efter 5 minuter på Conditori Norreport eller vad det nu hette, började han plötsligt gråta. Jag la min hand på hans arm och han grep den. Höll den en lång stund medans han berättade om hur hus...