Det ringde in..... Vi får väl se om det bara är för en kort lektion eller om jag stannar den här gången.
Ligger raklång med benen högt. Datorn på brickbordet framför mig. Ester värmer vänstersidan, från höger ilar en novembervind som letat sig in genom otäta fönsterlister.
Här ligger jag - och kan inte annat. Uttråkad och suddig i skallen av alla skojiga piller.
I går morse slet jag med en trång ridstövel (vad har hänt med mina vader??) Det drog till i ländryggen, ungefär som om en jätte tog sin enorma näve och ströp svanken i ett järngrepp. Fasen, jävla stövel! Envist drog jag mig ändå, via en stol, upp på "Otur". Efter 5 meter höll jag på att spy och ramla av. Snabbt vände vi och av hästen, in igen och efter att ha släpat mig över gårdsplanen ramlade jag ihop på mosters hunds soffa där två lurviga, brunvita monster efter 2 sekunder studsade upp och över mig i tron att nu skall vi leka. Krampen i ryggen var helt outhärdlig.
Den har inte släppt än. Jäkla skit, jäkla skit. Jag har inte tid, inte tid, inte tid att liggar här. Jag vill riiiiida, jag vill inte det här!!
Så, nu har jag taggat ner med en Dr. Oetkers mozarellapizza, ett halvt glas rött och 1 piller. Tre tonåringar tycker att nu får jag vara NÖJD och TYST! Inte ligga där och gapa ut ordrar och mina behov.
Haha, säger jag bara. Ombytta roller! Min dotter har insett att man kanske behöver torka av köksbänken mer än en gång om dagen. Sonen stönade över att behöva dra på sin morsa strumporna och systerdottern klagar över att behöva ägna lovet åt att servera sin moster än det ena, än det andra på sängkanten. Ingen orkar längre bry sig när jag stönar högt.
Ligger raklång med benen högt. Datorn på brickbordet framför mig. Ester värmer vänstersidan, från höger ilar en novembervind som letat sig in genom otäta fönsterlister.
Här ligger jag - och kan inte annat. Uttråkad och suddig i skallen av alla skojiga piller.
I går morse slet jag med en trång ridstövel (vad har hänt med mina vader??) Det drog till i ländryggen, ungefär som om en jätte tog sin enorma näve och ströp svanken i ett järngrepp. Fasen, jävla stövel! Envist drog jag mig ändå, via en stol, upp på "Otur". Efter 5 meter höll jag på att spy och ramla av. Snabbt vände vi och av hästen, in igen och efter att ha släpat mig över gårdsplanen ramlade jag ihop på mosters hunds soffa där två lurviga, brunvita monster efter 2 sekunder studsade upp och över mig i tron att nu skall vi leka. Krampen i ryggen var helt outhärdlig.
Den har inte släppt än. Jäkla skit, jäkla skit. Jag har inte tid, inte tid, inte tid att liggar här. Jag vill riiiiida, jag vill inte det här!!
Så, nu har jag taggat ner med en Dr. Oetkers mozarellapizza, ett halvt glas rött och 1 piller. Tre tonåringar tycker att nu får jag vara NÖJD och TYST! Inte ligga där och gapa ut ordrar och mina behov.
Haha, säger jag bara. Ombytta roller! Min dotter har insett att man kanske behöver torka av köksbänken mer än en gång om dagen. Sonen stönade över att behöva dra på sin morsa strumporna och systerdottern klagar över att behöva ägna lovet åt att servera sin moster än det ena, än det andra på sängkanten. Ingen orkar längre bry sig när jag stönar högt.
Kommentarer