Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från februari, 2007

29 patienter och 1 film

Vissa dagar på jobbet....Jag vet, har tidigare varit inne på hur det kan se ut. Ändå överträffar fortfarande somliga dagar allt som tidigare varit. På 3,5 timme hade jag 29 patienter. Räkna ut hur många minuter varje patient fick? Ja, just det, runt 7 minuter. På sju minuter skall jag hinna hälsa, presentera mig, säga varsogod och sitt, ställa ungefär 5 frågor, förklara tillvägagångssätt och anledning och så till sist när patientens frågor tagit slut, be patienten att klä av sig nedtill och sitta upp i STOLEN! Lugnt och fint, "känns det bra?", på med belysningen, hissa upp patienten ett par dm och helst inte trycka på fel knappar så att hon fälls ihop eller tippas upp och ner. Därefter manövrera med mina instrument, objektglas och provtagningspinnar. Hissa ner patienten, be henne klä på sig, berätta att svaret kommer på posten och säga adjö och välkommen åter om 3 år. 7 minuter. I dag var de flesta i en bra, rask årgång. Bara 5 st var så unga att de aldrig hade varit uppe i s

Kritisk nätdejtare..

Ibland roar jag mig med att snurra runt lite på dessa nätdejtingsajter. Det är stundom ett sant nöje. Vissa gånger blir jag efter en stund alldeles svettig och får nästan panik efter att ha synat alla dessa rader efter rader med män, ensamma, sökande män! De ser nästan likadana ut allihop, efter några erfarenheter IRL vet jag också att texten ibland inte säger ett dugg.... Så, jag har blivit allt mer kräsen och selekterande. Är du man och vill ha kontakt med mig bör du inte kalla dig för "nallebjörn", "torpeden", "Rambo" eller "ärligaavsikter".. bara för att nämna några. Du bör inte heller lägga ut en bild på dig med bar överkropp eller i solglasögon. Ännu värre är om du publicerar ett foto på din motorcykel eller dig i din öppna cabriolet! Stöööön....... Tja, vad är då intressant och tilltalande? Kanske om du inleder din annons så där spetsfundigt och skarpt så att du får mig att stanna till och vilja läsa resten...Jag vet inte, just nu nappar

Jämställdhet på riktigt

En kvinna i tiden: Annica Dahlström, professor i neurobiologi och författare till den populärvetenskapliga och omdebatterade boken "Könet sitter i hjärnan". Jag har inte läst boken än, men jag har läst om boken och om de forskningsresultat och tankar som ligger bakom. Annica D är en vuxen kvinna, tillika välutbildad och jämställd i sitt yrkesliv. Hon säger att det är skillnad på män och kvinnor. Jaha, är det någon som inte tycker att det är skillnad på en man och en kvinna? Jo, men bara ibland tydligen, inte i alla sammanhang. Annica D:s kritiker har fått sig en riktig lavett och smått desperata gör de nu vad de kan för att undergräva hennes teorier kring mäns och kvinnors olika förutsättningar. Känsligast är frågan om män och kvinnor är lika bra på att ta hand om de allra minsta barnen, vilket Annica D hävdar att de inte är. Jag förstår att man kritiskt granskar forskningsrapporter men jag förstår inte de som kritiserar Annica D:s analys av dessa och med smått desperat hetta

Stopp och start

Kravlat mig upp ur gnälldiket till synes hel men hes och långsam....Gläds åt vintervykortet utanför fönstret, att jag inte längre ser dubbelt och att min dotter gjort semlor! Nu får jag ta ny fart in mot mars i stället. Mars är hoppfullt. Vårmånad....snart vår.. Jag har haft många stopp här i början av året. Frös fast i kylan. Eller vi kan kalla det immunförsvarstriggning och kognitiv kollaps kanske. (roliga ord!) Samlar ihop mig. Var utanför dörren för första gången på en vecka. Blev full i skratt. Släpade en lång böjd kropp efter fötter som drog i marken. Allt gick i ultradapid....Stress? VAD är det? Hur gör man när man har bråttom? Orkar inte minnas. Tänk om Winsconsinfebern bränt bort mina stressynapser så att jag aldrig mer kan skynda eller oroa mig? Som en slags elchock inifrån? Kroppen har skakats om, chockats ända in i minsta lilla cell och nu är äntligen ordningen återställd. Vi kanske skall ha ett och annat feberslag ibland så att kristaller, synapser, substanser och signaler

Wisconsin

Skrev att "förkylningen bröt ut". Bah! INFLUENZAN bröt ut. Skit helt enkelt. Har inte någonsin, jag lovar, varit så sjuk. Trodde jag var immun mot den här slags sjukdomar. ÄR det ett friskhetstecken, tänker jag...att nu när jag slappnar av lite mer, stressar mindre och mår bättre, då kan kroppen "unna sig " att vara sjuk på riktigt. Så där som alla andra är. Feber, huvudvärk, illamående, värk i kroppen, dubbelseende, frossa och allt annat från alla böcker om sjukdomar. Mitt i allt släppte någon tråd efter tandoperationen och när jag skulle klippa av den med dimsyn och frossa klippte jag mig i tungan. Orkar någon höra mer? Nä, men med det här vill jag säga VACCINERA er och se till att ni inte har för trångt mellan tänderna, dra ut det som behövs i tid och använd tandtråd!! Det här är hemskt! Glad att jag i kväll kan sitta mer än 2 minuter framför skärmen och dessutom kan läsa vad som skrivs. Fast det känns lite betryggande att årets virus heter Wisconsin och inte..Fu

Tänder. Kapitel 2.

Jag kan inte gapa, suger i mig den doppade mackan till kaffet. Siktar med muggen mot munnen men träffar kinden. Sölar. Ser ut som en blandning mellan en bulldogg, en hamster och snart en jordglob! Börjar skifta i färg. Inte hela jag men halva mitt ansikte. Speciellt från halsen upp mot ögat på höger sida. När jag ler, ler jag snett. Min dotter ryser och säger -"Nej, titta inte på mig". Min son flinar och drar retfullt ut sin egen kind till dubbel storlek. Den där bullen i tandköttet blev till en ryslig historia. Operation i förrgår, jag skall inte gå in på detaljer men min tandläkare (som en gång i tiden lärde mig att vindsurfa och kör Porsche, säkert för alla pengarna han fått från mig!! PS) Det får du så gärna) gick in bakvägen mot en redan rotfylld tands rötter. Där fixades det, borrades och gjordes rent. Han borrade till och med i benet upp mot bihålan och där kom det några detaljer i alla fall. Nu skall jag ut och skrämma folk på byn.

Johanna Sällström

Johanna Sällström är död. Det är så förfärligt när en så ung människa rycks bort så tidigt. Så oerhört sorgligt och onödigt. Hon var mamma, har en liten dotter. Jag kände henne inte, har bara som alla andra sett henne då och då på TV och i filmer. Hon var vacker och begåvad, utstrålade dessutom en speciell värme, ett djup och hade något själfullt runt sig. Det kändes att hon var en tänkande, kärleksfull människa. Det var en person jag för flera år sedan blev lite nyfiken på. Det var inte länge sen jag läste en intervju med henne. Där berättade hon bland annat hur hon gått från hyperventilerande till att andas lugnt. Ja men precis tänkte jag då. Det är så det är, jag kände igen mig. Ännu en beskrivning av hur det är att leva i ett hypat, stressat samhälle där snabba överföringar och omedelbara resultat är det "naturliga". Johanna Sällström blev bara 32 år. Hon är värd en alldeles egen stjärna i himlen.

Bakryck!

Jag kan visst baka pepparkakor! Det var bara för att degen var fryst och gammal. Dessutom beror det på att jag ibland glömmer - och tror att jag fortfarande kan göra mer än en sak samtidigt. Som att baka pepparkakor och blogga! Brandlarmet gick och barnen himlar med sina ögon, nästan lite julstämning i alla fall!!

Åldersnoja

Varför är vi så faschinerade av en människas ålder? Fast jag inte vill och inte bryr mig dyker alltid frågan upp, undrar hur gammal hon eller han är?? När vi är födda och exakt hur gamla vi är spelar stor roll för vår självuppfattning, identitet, möjligheter i samhället, vissa relationer, tilltro och hur vi värderas politikskt, personligt och ekonomiskt. Varför tänker jag så mycket på min ålder. Det har börjat nu, nyligen, kanske för exakt 1 år sedan. Innan dess brydde jag mig inte alls. Har alltid känt mig ung och frisk. Samma status liksom hela tiden. Har alltid fått höra att jag ser yngre ut. Då var det nästan ballt att fylla 40! No big deal! Jag ser bättre ut och känner mig både smartare och trevligare än när jag var 20. Sen fyllde jag 41, fortfarande en baggis som knappt noterades. Så följde 42, 43 och 44. Helt okej. 45, ja då. 46, 47 och 48.....men vänta nu. Stopp nu börjar jag vackla. Det går för fort, nu behöver jag lite andrum. Men nej nej, innan jag hinner ta nästa andetag sk

Tandstatus

.....och med den övergången glider jag in på kapitlet tänder! Det börjar vid ungefär 8 månaders ålder när de första mjölktänderna kommer. Sen går det fort. Efter några år börjar de ramla ut, en efter en. Så fortsätter det under hela skolåldern. Trots fluorsköljningarna i skolan börjar det bli ett och annat hål. De fylls igen med amalgam. Så småningom dyker visdomständerna upp. Innan man hinner blinka är de utdragna igen. Nu är man vuxen och det förmodas att man borstar tänderna minst 2 ggr/dygn och använder tandtråd. Det bör vara lugnt men för säkerhets skull går man och kollar tandstatus en gång varje år. Plötsligt är man mitt i livet och något hårt kraschar till mitt i citronmuffinsen. Ett gruskorn? Efter en stund märker man att det är något som känns raspigt och ojämnt. En plomb. Ingen fara, bara i väg och laga. En engångsföreteelse. Skit happens! Mot slutet av 80-talet när jag levde ett bekymmersfritt liv i Oslo med god råd, gick jag en period varje vecka till tandläkaren.Det här

Surprise !

Jag fick visst en ny, fräsch visningsbild till min telefon.....?

En lugn stund

Sitter i mörkret och bara myser. Gör ofta så. När barnen har lagt sig och det äntligen är tyst i huset, då smyger supermorsan sig fram till sitt stora fönster med en liten besk jävel i sin ena hand. Här kan jag sitta i lugnet och titta ut över mitt lilla samhälle, mot mörket som är först havet och sen natthimlen där det i dag syns fler stjärnor än vanligt. Jag drar filten om mig och sätter fötterna mot fönsterkarmen. Känner värmen från elementet underifrån, zippar lite på cognacen och trivs med mig själv. Lite svaga toner från Lhasa i bakgrunden. Går förbi datorn på väg mot sängen...tänkte egentligen bara stänga av men kan inte hålla fingrarna från tangenterna. Några ord bara, för att förmedla en harmonisk, lugn liten stund. Godnatt.

Om män som bedrar

Män som bedrar. Jag har träffat några stycken, både småskurkar och riktiga superbedragare. Varför just jag har träffat och fallit för mer än en man som måste ljuga, bedra och gå till andra kvinnor för att lösa sina problem, det kan man fråga sig? Säger det något om mig? Det är så det blir. Hur stark man än är, hur fel man än tycker att han som bedrar och ljuger har, så gör det något med den som blir bedragen. För där inne, dit jag inte själv alltid har tillgång, viskar den där jävliga människan som också är jag, att "du dög inte", "du har nog dig själv att skylla" och till sist det hemska "det går inte att älska dig, där ser du" Det tror jag egentligen inte på, som tur är. Med tiden har jag landat i trygg förvissning om att jag absolut inte får slå tillbaka det här mot mig själv. Det har inte med mig att göra. Jag har inte gjort något fel som är så uselt så att jag är värd att bli lurad och bedragen. Det säger helt enkelt så otroligt mycket mer om de män j

Stil

Identitet. Unga människor söker inåt och visar utåt. Det är viktigt att synas och att den som ser förstår vem man är. Uttryck, kläder som förstärker musiksmak och tankarna där inne bakom färgat hår och svarmålade ögon, kostymer eller häng på brallorna. Det är viktigt att vara någon, vem är inte så noga, bara du är tydlig. Punk, grunge, pop, svartrockare, gothare eller kanske syntare, hiphopare, post-punk, neofolk, new wave, black metal, death metal, glamrock, gothic metal, heavy metal, nu metal, Emocore, Goregrind, Grindcore, Hardcore, Industri, Opera metal, Power metal, Sleeze, Rap-metal, kängpunk, trallpunk, crust eller möjligen skatepunk. (Tro nu INTE att jag kunde det där utantill, kan någon det?) Sen har vi ju veganerna, de till husbehov och de militanta djurrättsaktivisterna, olika etniska grupperingar, förortsgrupper, klottrare, huliganer.... ? Ungdomar i dag har en del att välja på. Om man lyckas lära sig vad allt betyder och fixar att välja rätt vill säga.....bara det! Tänk om

Morgon på slottet

Vaknade tidigt. Gick en kort promenad runt slottet innan frukosten. I öster steg solen upp, luften var hög och lätt att andas. Fick en känsla av att gå inomhus, efter den senaste tidens stormar, orkaner och påfrestande vindar var det overkligt stilla. Jag har aldrig sett så enorma bokträd! Så många och vilken oerhört vacker park!! Här är det gott för själen att vara. Bäckaskogs slott var en gång i tiden Carl XV Gustafs "sommarstuga".Innan dess ett kloster. Miljön och historiens vingslag sätter onekligen i gång fantasin och pockade på min nyfikenhet. Väl tillbaka på slottet syns inte en själ. Frukosserveringen är inte riktigt färdig så jag myger genom hallen mot den stora, breda trappan. Slottet är morgonsömnigt tyst, bara knarrandet från de gamla trappstegstiljorna hörs när jag långsamt tar mig uppåt. Väl på första våningen möts jag av ett stort porträtt i olja. Han, den femtonde, blickar lite nedlåtande (?) mot mig. Jag fiskar upp mobilen ur väskan och tar en bild. Upptäcker

Klart som korvspad

En liten stund när barnen lagt sig och det vardagsliga är avklarat. En god stund. En bra dag. Energin kom tillbaka, där ser man.... Laddar för Kristianstad. Skall på kurs och bo på ett slott. Kör väldigt tidigt. Men en stor caffe latte och frukostmackan på instrumentpanelen, lite bra musik och några timmar för mig själv i bilen lockar!!! Gillar att köra bil, gillar att köra just ungefär 2 timmar, sen räcker det. Kurs...åker dit utåt sett som någonting bestämt men inom mig är jag en annan och syftet ett annat!! Förstår mig själv även om ingen annan gör det...Men är man mitt i en transformation så är man. Omständigheterna är sådana att det inte går att vara klar och tydlig. Inte än...Godnatt

zoombiebehandling

Ännu en period när jag inte lyckats skriva en rad, varken här eller till mina andra "skrivlådor". Flackande tankar, känt mig halv en hel vecka. Det har smugit sig på.. Förr hade jag alltid sån koll. Visste exakt vad som hände i kroppen och varför. Nu, efter "smällen" för snart ett år sedan vet jag inte längre vad som är vad. Illamående och huvudvärk i några dagar är inte längre självklart ett virus. Det kan lika gärna vara tänderna, ryggen eller en mental kräkreflex.. Skit samma men det är ju bra att veta om man skall ta en kur pencillin, gå till ryggkvackar´n, svälja lite extra B-vitaminer eller beställa en dubbeltid till terapeuten. Som ett frågetecken väntar jag på svar. Tänker att jag får ta till ett nytt grepp, att det kanske blir bättre om jag bara går här hemma och sjavar ett par dagar. Tar ett beslut att lägga ner allt. Som om jag hade feber, vilket jag aldrig har, men just därför. Då är det okej att inte göra någonting alls. Så, jag stänger av. Befriande i