söndag, februari 15, 2009

Örnnästet

Laptopen står på sängbrickan fast på golvet. För att ha tillgång till internet har den ett tag varit tvungen att stå där, alldeles nära ingången för fiberoptiken, d.v.s. precis så att min 1 m sladd når fram till uttaget. Så där är det.

Men jag fixar ingenting. Det får hänga och slänga just nu. Jag har dessutom inte tid att sitta här, jag är strängt upptagen med att låna miljonbelopp på banken.....ehh...

Jag vill inte tänka på den biten.....

Just det, miljonbelopp. Men inte för att fixa min internetkoppling. Nej, jag skall köpa ett HUS! Tänk vad livet vänder hit och dit. Det tog en vändning till och på fredag är det nästan mitt, åtminstone på pappret, det fula huset med den fula trädgården!

Det fula huset med den fula trädgården behöver OÄNDLIGT med omsorg och vård! Nu, efter 8 års vila från husrenoveringar och fastighetsansvar är jag där igen. Det fula huset med den fula trädgården har en sån Potential. Och, Havsutsikt. Och, Bokskogen bakom knuten.

Det är bara ett nytt badrum som behövs... Litervis med färg....puts, spackel.....ett nytt kök kanske. Mer färg....Nya toastolar. Mer puts. En grävmaskin. Och så rosor, rosor, pioner och ett äppelträd. En altandörr...eller två. Ett stort trädäck! Grå puts skall det bli, så där att man anar teglet där under.......

Någon som har numret till BYGGLOV?

DÄR skall jag ligga och titta efter örn. Arbetsnamnet "Örnnästet", något mina youngsters tycker är ärketöntigt, sitter bra..Jag är såååå exalterad!!

Men är jag riktigt klok??

Bilder kommer. Jag gillar ju hus. Tänk om jag startar en hus-blogg? ;)

tisdag, februari 03, 2009

Snorkande gubbar

Jag gillar de tysta kupéerna på Öresundståget.

Efter en hektiskt dag på jobbet och en pulshöjande promenad från jobbet, för att hinna, kunde jag äntra tåget och smita in i den tysta kupén. Jag blir glad när de är tillgängliga. Har lite svårt att fixa ljudet från gymnasieungdomarnas earplugs när de spelar hardcore så högt att hela tågvagnen skakar. (Tinnitus måste bara vara en hållplats bort!!)

Väl inne i den tysta kupén sjönk jag ner, sträckte ut benen och tog fram min bok. Tåget tuffade ut från stationen. Skönt...

Det tog ett par minuter. Sedan hördes ett högljutt KRRRRÖÖÖÅÅÅÅ från platsen bakom min. Därefter ett ÖÖÖÖHHHHHKRRRRÅÅ.....KRRÅÅA SCHLRRRRTTTTTP

Eeh. Gubben sover. Ser i spegeln från fönstret på andra sidan gången hur hans stora huvud lutar bakåt och hakan hänger ner över hela halsen. Underläppen sticker ut, utanför hans långa näsa. Det rycker irriterat i den. Kanske han drömmer? Fascinerad väntar jag på nästa stora snorkling. Kan inte låta bli att titta. Rycker till lika mycket varje gång trots att jag håller koll via fönsterrutan.. De kommer med ungefär 25 sek. mellanrum. Undrar om han har andningsuppehåll? Kanske sover han inte? Kanske håller han på att dö?? Nä, läppen rör sig.

Så där håller det på i de dryga 20 minutrarna jag har kvar på tåget. Guud! Undrar om han har något stackars fru där hemma?

Jag föreställde mig hur jag tryckte på en knapp så den där reklamgrepen kom ner från ovan och lyfte bort den snarkande, frustande gubben...