Nikes Rum

Finns det en bloggelit? Vilka tillhör i så fall den och vem sköter utmärkelserna? Av en hel del bloggar att döma sker det genom en slag tyst överenskommelse, en självutnämning där medlemmarna kräks tillsammans över några i deras tycke usla bloggar. Man tilldelar sig själv en slags position där han eller hon har rätt att tycka till om andras bloggar, håna andras bloggar för att på så sätt placera sig själv lite högre upp på rankingen. I blogglandet finns det en hel del att läsa om hur man inte bör göra i en blogg, vad som är tråkigt, borde förbjudas, som ""bloggeliten uschar, kräks av eller ser ner på i någon slags tro att just deras grepp är det bästa, det rätta. Varför kritiserar man andra människors bloggar? Finner man en blogg trist eller dum är det väl bara att låta bli att läsa den! Jag kan lova att jag aldrig läser bloggar om akvariefiskar eller frimärken eftersom de antagligen skulle tråka ut mig redan i inledningen. Men det måste vara superbra att kunna hitta en blogg

Funderat. Ingen nyhet precis, men funderat extra hårt och fokuserat denna tisdag. Så pass att jag faktiskt inte kom ihåg delar av vägen hem från jobbet. Bilkörning i 2 mil varav 1 är på motorväg. Jag kommer ihåg att jag svängde in på motorvägen och en bit till. Sedan minns jag ingenting förrän jag svängt av E6 och börjar blinka höger där avfarten slutar. Då skall man ha i åtanke att köra på E6 är som att åka i ett långt tåg eller kryssa sig fram mellan containrar på hjul, långtradare, bussar, tyska mercedes som tror de är på autobahn och körglada danskar med skidboxar på taket. Ja, jag mår bra. Äter inga mediciner och jag hade ätit lunch, sov ovanligt gott i natt och tar aldrig några droger. Vin och sprit bara i små doser ibland. Vad jag funderade på? Min framtida karriär som jag tror att jag får återkomma till när funderandet fått mer substans. Men det är ju tisdag.....

Köpte nya trådlösa telefoner vid jultid. 3 st Siemens Gigaset i ett paket. Tvingas konstatera att jag inte kan prata längre än 10 minuter i dem. Efter den tiden börjar det "ryka" ur örat, åtminstone nästan. Det blir otroligt varmt. Pratade i dag i en halvtimme, sen var jag tvungen att lägga på för det började göra ont!! Det ilar fortfarande till inne i örat ibland! Vad? Hur mycket strålar en vanligt trådlös hemmatelefon egentligen? Varför tänkte jag inte på att fråga om de strålar eller utsöndrar någon laddning eller värme eller vad vet jag? Varför upplyser inte butikerna om det här? Vad händer? Vad göra, lämna tillbaka? Går det? Nu åker snart min gamla kobra fram igen.

Jaha, redan tisdag. Det är tisdag hela tiden, känns som att tisdagarna återkommer väldigt ofta. Associerar till skolbespisningens fiskpinnar med remouladsås, till det potatis med skinn. Ja skinn, de var skalade men hade ändå ett segt ytterhölje. Tisdagarna är fortfarande början på veckan...långt till nästa helg. En ingentingdag! Och NU, vänder vi på inställningen. Tänka positivt var det. Ja, men det är ju Grammisgalan på TV! Snön har smält, vintern är över! Barnen är sams! Räkningarna är betalda! Jag har köpt nya strumpor, 10 st i samma färg och storlek, kylen är nyskurad och gamla jul- och nyårsrester bortpetade från kylskåpsväggen. Nu laddar vi för onsdagen.. Förhoppningsvis infinner sig något mer angeläget att skriva om!? Det här känns mest som att jag var tvungen att pipa till eftersom det var några dagar sedan. 0,5 seniorbloggpoäng, max.

Det var lätt att vakna denna söndagsmorgon. Zappade runt bland mina favoritbloggar till kaffet och morgonmackan. Några sidoklick hit och dit och så satte jag brödbiten i vrångstrupen. Läs det här . Hahahaaaa!

Min mobil är proppfull med bilder som dessa!!! För att inte tala om alla ringsignaler. I dag i kön på ICA, hördes plötsligt höga pistolskott från min jackficka, så en mansröst som vrålade: "motherfucker, motherfucker" Tack barn!

Spöklika toner... Vaknade vid 3-tiden i natt av att någon spelade piano, vem?? Greppade telefonen och smög ut i vardagsrummet... Finns det verkligen musikaliska katter??

Tystnaden bryts: "Nää, nu var det var en kille som blev uppstrålad i rymden. När han kom tillbaka var han gravid med ett alienbarn. När jag tryckte på garderoben stod det att han skulle ta på sig mammakläder. Jag tycker faktiskt att det är dåligt att det inte finns pappakläder, nu blir det så overkligt!" Min dotter ÄLSKAR sin Simsvärld....

Jag fick frågan om jag har börjat arbeta igen. Det har jag . En dag hörde jag mig själv säga"Ja visst, det skall nog gå bra, jag vill gärna prova" för att jag efter 6 månader kände mig så stressad (!!!) över att vara sjukskriven, av försäkringskassan och av kollegor, min chef och min läkare. Jag började på deltid. Kunde inte tänka mig att arbetsträna!! Lustigt ord..Vad då? Gå till jobbet och städa i skåp eller sitta bredvid en kollega?? Aldrig. Det passade inte mig eller mitt jobb. För andra kanske det är bra, det måste man nog avgöra själv. Det handlade om att jag kände att hela min omgivning förväntade sig att allt skulle vända nu och jag spelade med. Jag kände mig långt i från redo även om jag mådde så mycket bättre. Får jag bara göra saker och ting i min egen takt går det väldigt bra de flesta dagar. Stresskänsligheten sätter sig som en allergi och så är det fortfarande. Hittar jag inte nycklarna eller plånboken på morgonen när jag skall iväg kan allt slå slint och jag må

Vi besitter djurkunskap i den här familjen. Intresset är stort men kunskaperna värda att ifrågasätta. Vi gillar djur och natur, vill gärna tro att vi är fena på det här med smådjur, husdjur, vilda djur, fåglar och fiskar. Några exempel: Häromveckan skrek min dotter till, hoppade jämfota och pekade ut genom köksfönstret: "Titta, titta - en ren!!" Sonen hann fram först, svarade så: "Det där är ingen ren, det är en älg" Sanningen var att det var ett rådjur. I dag var jag i skogen. Bokskogen. Eftersom jag inte gillar att gå varken i lämmeltåg eller där det menas att man skall gå, vek vi (Jag och Alfons=ung jakthund) in i skogen ....vi följde något som såg ut som rådjursspår. Det ledde till en timmes pulsande i decimeterhög snö, men vad gjorde väl det. Allt var underbart med sol och snö. En bit in i skogen kom mycket riktigt två rådjur galopperande, så långt allt rätt. Det gäller att ha kontroll på naturen! Plötsligt prasslade det till och en stor best sprang över den op

Bulle i tandköttet. Det hjälpte inte med vitlök, riven ingefära sved bara, likaså cognac. Natt mot lördag rotade jag fram några gamla antibiotikatabletter från medicinskåpet. Men ingenting hände så i dag kapitulerade jag och sökte tandläkare...JÄTTEKUL!!! Fick nya fräscha uppdaterade piller att ta för att inte eländet skall gå inåt hjärnan, samt en remiss till en rotfyllningsspecialist i Halmstad. Kul, tack och 600 kronor fattigare. Men Visst Är Det Vackert Ute Då?? Alldeles vitt och rent!!! Åh jo...ljusare! Bara skottat i en timme i dag! Mitt i gick jag in och ringde till J! J var inte hemma utan samtalet vidarekopplades till Paris! Där var det ingen snö, allt kändes med ens mer vårlikt. Vi pratade i en timme och det var så trevligt att jag glömde bort både tanden och snövallen vid infarten och framför brevlådan. Mitt tidningsbud är väldigt argsint. Han gasar på i uppförsbacken, kastar runt bilen och trycker gasen i botten de 10 meter han har till min låda. Där vräker han upp locket,

Karin Alvtegen skrev att panikångest är "själens sätt att spy". Just så! När en kapabel, duktig, tålig, prestationsinriktad, stark och självständig kvinnas liv plötsligt börjar rämna kan hon inte ta det på allvar...Hennes skamkänsla står i vägen, hon känner skuld mot de som står runt henne och hon kan inte erkänna sin svaghet, att hon inte längre orkar eller kan prestera så som hon vill och begär av sig själv. Hon håller tyst, biter i hop och bränner på. Tills den dagen då hon segnar ner på ett grått, kallt butiksgolv och undrar om hon skall dö nu. För att det känns så, för att hon aldrig tidigare känt hjärtat bulta utanpå kroppen, för att hon inte får luft och för att hon dessutom blir skräckslagen över att hela butiksinredningen hotfullt höjer sig över henne. Hon kravlar ut ur butiken, tar sig på något sätt till bilen. Huvudet dunkar, hon har kväljningar och det känns som att hon skall kräkas. Om och om igen... Hur bilen tar henne hem förstår hon inte. Det finns inga tankar

Först stod han där alldeles stilla, bevakade sina kvinnor och markerade sin plats.... Plötsligt far han framåt - och jag bakåt! Tur det fanns stängsel mellan oss!! Han skrämde mig faktiskt, kaxbaggen!

Här kommer en smal tårtbit från mitt liv. En liten historia.. Jag kom att tänka på det här när jag svarade på frågan om jag någon gång hade demonstrerat ( i mitt föregående inlägg) Jag skrev att jag inte var så politiskt engagerad vid den tiden. Det var en sanning med modifikation... Jag var 13 när vi flyttade från Stockholm till Skåne. Där kom jag; en småkaxig, rätt orädd Stockholmstjej med V-jeans, Jane Hellen nr 61 på läpparna och ärggrön kajal runt ögonen(himmel!!) Jag gick under de följande åren en kameleontutbildning parallellt med grundskolan. Inte undra på att jag stundtals var okoncentrerad och till bry för vissa lärare....Det gällde att passa in bland skånska r, i en främmande miljö och i en ny klass med en blandning av ungar från åsens gårdar till adliga, vanliga och ovanliga jämnåriga. Det är inte så självklart det här med kompisar när man är 13. Där stod jag och visste inte längre vilka som var för mig. Allt var nytt och jag sökte mig åt lite olika håll. Bland annat hittad

Det hittade jag på Rutans blogg. Även om ingen annan är intresserad av att läsa så hade jag rätt kul när jag svarade ... Vilken svordom använder du mest? Förbannat, jävla skit och fan (fast jag svär inte så rysligt ofta..) Äger du en iPod ? Nej, men en "vanlig" mp3 och i mobilen får jag in sju låtar. Vilken tid är din väckarklocka inställd på ? Mobilen står på 06.15 Använder du flip-flop's även när det är kallt ute? Ja det händer... också i snö när jag skall hämta tidningen och inte orkar dra på mig kängorna..... Står du hellre bakom kameran än framför? Nej inte nu längre p.g.a. jag så sällan finns med på bilder bakåt i tiden eftersom jag alltid varit den som fotat. Vilken var den senaste filmen du såg? "Åter till cold mountain" Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa? Jag skulle skicka mig och barnen till Thailand eller Brasilien på en sådär 3-4 v. vistelse Har någon någonsin kallat dig lat? Jag själv. Ofta! Tar du någonsin medicin för att hjälpa

Ta mig till Toscana! Nu!! Sätter på "Hable con ella" (Filmmusik, Pedro Almodovar..) och drömmer mig bort... Behöver det till vinet.. Lagar mat med mycket kryddor, tänder alla ljus och tänker jävligt positiva tankar! Vintern är att leva i ultradapid och ha mycket tålamod, men.... Hur mycket bättre kan man ha det? Jag Är Inte Sån Som Gnäller På Vädret, det är bara att klä på sig och Nej, Jag Har Inte PMS, jag är bara så förb...t trött på att det blåser hela tiden. Det är inte bra med blåst, det blåser rakt in i hjärnan och ställer till oreda. Oredan fick mig att glömma att jag hade tänkt att gå på bio i kväll ("Inte här för att bli älskad") Nu är det så dags med 20 minuter till start! Resignerar och lovar mig själv att jag har lov att ta ett långt bad med lavendelolja innan middagen, att jag skall slappa framför TV:n resten av kvällen utan några som helst krav på att prestera eller vara något som helst. En stund vid laptopen brukar heller inte vara helt fel. Har ni hö

Trampar inte bara omkring i snöglopp och lera. Känner hur jag också sugs ner i min egen gegga, den som gör att jag inte kan skriva, inte heller tänka strukturerat eller få något som helst gjort. Hela min agenda för dagen är som bortblåst. Skylla på vädret? Ja, varför inte... Nu har ju "äntligen" vintern kommit till Skåne, är det meningen att vi skall ropa "Jippii" nu eller? Efter att promenerat en timme behöver jag åtminstone inte inte noja mig längre för att jag åt alldeles för mycket choklad och chokladmoussetårta i går kväll, dessutom pizza och i morse vräkte jag i mig nybakt, vitt bröd med smör och engelsk marmelad!!! Ja,ja... Promenerat och promenerat. Det kan knappast kallas för att promenera när man i luftburna joggingdojjor ömsom halkar ömsom går på snedden för att inte halka och ömsom glider omkring i 1,5 h. Vanligtvis kan jag, om jag går fort, gå sträckan på en timme. Inte Nog Med Det. Den förb....e blåsten håller i sig. Om gräsmattan innan det som enligt

En kontorsdag. Beställt visitkort till alla mina ben, åtminstone till två av dem.. Ordnat och städat i datorn. Slängt mappar, skapat nya, organiserat efter bästa förmåga. Det är januari, gammalt måste bort och lämna plats för nytt. Goda intentioner, än finns hoppet! Jajamen, i år kanske jag lyckas hålla ordningen ända tills december! ( Har aldrig hänt!) Jag brukar komma av mig lagom till deklarationsdags ungefär och när det inträffar vet alla.... Jag är en person med ett ganska stort behov av ordning och reda. Kanske som kompensation till mitt osorterade inre. Sinnet lugnas av pennor i pennstället, skrivbordet tomt på alla papper, betalda räkningar här och obetalda där, tömda papperskorgar och alla mappar i ordning. Jag behöver ha koll på fakturor, bokföringsunderlag, kvitton, körjournaler, biljetter, kontoutdrag, momsinbetalningar och det där var bara inledningen! Vad med akuthögen, kan-vänta-lite-högen, ingen-brådska-högen eller nästa-år-högen? Vad med barnens pärmar som har blivit t

Min dotter, som fyller 12 i övermorgon fick ett bryt härom kvällen.. Trött och arg på brorsan och på allt och alla slängde hon sig efter ett tag i min famn, kröp ihop och sa: "Jag viiill inte fylla 12. Vill iiiinte bli stoooor...jag vill vara 5 .... eller 3 år. Då kan man prata och gå - det räcker!" Vem skulle inte vilja vara 3 ibland och lämna över allt till andra .... Det är svårt att bli stor, ena stunden liten bebis, nästa en tuggummituggande, kaxig nästanfjortis. För att inte tala om resten. Nu fick hon inte sova i min säng i alla fall...men hon är lovad just det natten före födelsedagen! Hur mycket härligt hon också har att se fram emot, det gick inte in just nu, men förhoppningsvis landar hon också i sin allt större roll så småningom....

Såååå tacksam över G! Hon fångar in mina spretiga och löst hängande tanketrådar i sin håv. Där får de ligga och spralla ett tag. G tittar milt på mig och säger "Nu är det så här"... hon plockar upp dem, en efter en. Benar ut, sätter ihop och sammanfattar. Jag gungar med i trygg vetskap att jag har kommit helt rätt. Egentligen bekräftar hon bara och sammanfattar det jag redan själv tror är svaren. Det är lugnande, jag blir säkrare. Tack, tack, tack G! Nu är jag på intet sätt under isen. Tvärtom, även om en del rader i denna blogg säkert kan få somliga att tro det. Nej, nej..Det har vänt. Här spirar en ny styrka, massor av glädje, tacksamhet och livslust. .Starkare men samtidigt känsligare på så sätt att jag har närmare till både skratt och gråt.Förr grät jag aldrig när jag såg en sorglig film, det gör jag nu. Hela tiden. Kan gråta över ett minne, över skön musik, orättvisor eller när barn eller djur far illa, Äntligen finns tid att stanna upp, känna efter och reflektera, en ti

Musik...Varsågoda! Det finns så mycket!! Tänkte att jag skulle lägga till och dra i från låtar allt efter lust, ork, tid och humör....Sätt på lurar och dra upp volymen, skärma er från allt en stund. Tack supersonen för alla dina roliga idéer!

Det blåser. Ja, det blåser. Jag hatar blåst när solen skiner, havet är blått och jag ser vita gäss på sjön. Det är ångest och huvudvärksväder. Det är en annan blåst i dag. En vind med ett annat budskap. En övermäktig naturkraft, en riktig jävul, som får oss här på vår lilla jord att ödmjukt stanna upp. Det är fascinerande och en riktig stämningshöjare. Fram med stearinljus, en kopp thé och in med mer ved i kaminen! Det blir plötsligt inte lika viktigt att äta nyttigt och kalorisnålt så vi bakar raskt, innan det mojnar, en chokladkladdkaka...Orkanbyar, träden sugs ner mot marken, grinden hänger löst, himlen är silvergrå och rör sig hastigt, havet skummar vitt ovan ett grått, oljeblankt, gungande hav. Står vid fönstret, tittar ut och känner mitt i oron också ett lugn. Tycker om.. ....Inte effekterna av att träd knäcks som stickor och försätter människor i livsfara, gör oss strömlösa och får oss att huka undan takpannor, grenar och annat löst bråte som virvlar runt i luften. Nej, men kra

Långväga gäster, goda vänner. Stadar, bäddar i gästrummet, handlar, lagar mat och serverar. Umgås och plockar fram och tillbaka. Lagar frukost och väntar på att alla skall vakna. Rör mig fram och tillbaka och får till allt som skall göras. På ytan råder ordning och lugn. Det är trevligt. Det går. Men hur går det? Bra? Hur är det på insidan? Vet inte vad bra är. Vet bara att jag behöver betydligt mindre än så här för att känna svullnaden tillta under pannbenet... Trots att det är trevligt Trots att jag i sådana här sammanhang tycker om att laga mat Trots att jag tycker om att få mina gäster att trivas. Trots att det är väldigt avspänt och okomplicerat. Det blir för mycket. ändå. Är jag så klen? Vad ÄR det egentligen?? Skall det alltid vara så här? Känslig som en St Paulia. Kroknar och släpper blommorna vid bara tanken på lite vattenstänk. Ingen ser, ingen skulle kunna gissa hur det känns och hur förklara? Vill inte försöka ens. Varför? Orkar inte. Vill inte att inte orka. Dessutom svår

Usch...arrrrggg....varför gjorde jag så här?? Gud så dumt, jag orkar inte med mig själv just nu. Gömmer mig under en filt med min laptop, skäms över mig själv...orkar inte ens möta kattens blick. Varför då? Ja ja, jag har inte gjort något farligt eller otillåtet. Bara låtsats i 4 timmar. Inte nått fram. Inte kunnat ta emot. Blivit förvirrad över att bara jag förstod det meningslösa med detta möte. Missbedömt och insett att jag inte pallar med halvdanheter (kan man säga så?) Det går inte att lägga tid på halvbra, står bara ut med helbra...annars får det va.

Varför vissa dagar är mer förvirrade än andra har jag inte alltid någon förklaring på. ..eller det finns nog flera. Jag har alltid varit lite disträ och stundtals något glömsk. Ibland är det proppfullt inne i mitt huvud och då stängs mottagaren tills sortering och städning utförts, vilket också måste få sin tid. Har jag den tiden är det lugnt. I perioder har inte den tiden funnits, då var det värre. Tja, hur låter det? Vad är jag för en egentligen? Äh, bara en långbent, kämpande, mänsklig, hjärnstressad, deltidssnurrig och högst vanlig person. En kvinna, precis mitt i livet (ja, eller hur?) som insett att "that´s a part of my charm" eftersom det ändå inte går att göra så mycket åt ... Mer än det jag sedan många år redan gjort i form av lappar, lappar och åter lappar, agendor, mobilsignaler som varslar o.s.v. Vanligtvis fungerar allt så bra och det är, märk väl, aldrig stora saker som blir fel. Jag lämnar aldrig några irreversibla skador eller fula ärr efter mig (hoppas jag) T

Undrar..... Varor från Euroshopper är visserligen billigare men jag köper hellre helsvenskt och helst närproducerat om jag kan. Hade i allafall en påse djupfysta kycklingfiléer från E-shopper i frysen som tillagades i går kväll. Läste på förpackningen som sägs innehålla 800 gr kycklingfilé.."Innehåller 80% kött". Va? Vad är det andra? Vad är 20%? Det står inte... Menas vatten? Eller något annat, okänt..typ brosk, fett, ströbröd, miljögifter, hormoner, fisk, potatis eller gud vet vad?

Syrran ställer ut. Gå och titta eftersom inte jag kan gör det den här gången eftersom det är så lååångt till Fredsgatan!

Några korta funderingar om "snyggt". Vad är snyggt? Vem är snygg?... Nu pratar jag yta alltså, som en förlängning av mitt förra inlägg. Vad som är snyggt eller vackert ligger både i de ideal som genomsyrar vårt samhälle just nu och i betraktarens ögon. Om vi pratar om snygga människor, snygga män menar jag....Visst är Clive Owen snygg. Det håller nog de flesta med om..Men det är inte bara det. När jag skriver att han skall ses på film menar jag att det är så mycket mer. Ögonen, blicken...hur han rör sig, för att inte tala om rösten. Han hade varit attraktiv utan ett snyggt face! (Nu har han det också, inte för inte blir han ju också filmstjärna!!!!!) Det handlar inte isolerat om utseendet, det platta på bilden. Kommer att tänka på tv-serien "Skönheten och odjuret" som gick för en hel del många år sedan nu...Skönheten spelades av Linda Hamilton, odjurets riktiga namn kommer jag inte ihåg. Det var en supertöntig serie, men jag minns odjuret, att jag var betagen av han

Det finns inga regler för vad som är töntigt, smart, tillåtet eller förbjudet. Har vi behov av att ge grubblande, djupsinne och intellekt lite semester, kan vi ju till exempel se på livet som ett stort, dignande smörgåsbord! Mitt bland allt annat vi tycker om ligger både den rödhårige, pälsen som inte blev min, Trickys råsa kappa och Clive Owen om vi så vill.. Vi plockar åt oss det vi behöver och mår bra av..Lite ytligheter skadar inte ibland, det kan dessutom svänga över och till och med bli personlighetsförändrande, förhoppningsvis till det bättre!! Använd din råsa kappa lite mer du..Fast Clive Owen skall egentligen ses på film!!

Försöker få till en artikel om att skriva! (går en kurs..) Tänker på vad Descartes sa "Jag tänker, alltså är jag" En av böckerna jag refererar till heter "Jag skriver, alltså är jag" Titeln tog jag genast till mig, läsningen var inspirerande och gav mig en uppsättning ord att använda då jag behöver uttrycka min lust och mitt behov för att skriva. För mig är det samma sak. Jag kan sätta mig vid tangentbordet utan att veta vad jag tänker skriva om. Det enda jag vet är att det kliar i fingrarna och bränner bakom pannbenet. Som en pianospelare i trans rör sig fingrarna över tangenterna. Jag hinner oftast inte bli medveten om att jag satt mig förrän orden kommer ut på skärmen framför mig. Det är inte något flummigt eller konstigt och jag är inte ensam om att ha detta förhållande till skrivandet. Tänker, det gör vi ju hela tiden. Alla människor har tankar. Jag tänker samtidigt som jag skriver. Eller tvärtom. Jag skriver i samma stund som tanken föds. Det går ofta i ett. I

Till alla och Nike! Naturligtvis är det inte bara mitt år! Det är alla andras år också..Ta vara på det, låt året föra er framåt som människor men stressa inte..stanna ofta, reflektera, njut, känn, ta vara på varje dag...Håll hastighetsbegränsningarna, lär er var de går.. Love, peace and understanding!!! Från Flower-Power-Nike

Morgon och förmiddag: Så här långt har jag städat barnens rum. Det är allt. Väcktes mitt i natten av mitt undermedvetna som bryskt talade om för mig att jag faktiskt skulle upp och jobba i dag, något jag totalt glömt bort! Så är det med mycket helger... Tur att någon håller koll på mig. Eftermiddag: Utnyttjade för första gången mitt medlemskap i SPA-klubben. Det började " så där" bra.... Inledde med en timme i gymet. Introduktion har jag först nästa måndag men, vad då..."hur svårt kan det vara"? En äldre herre drog och slet i redskapen. I övrigt var gymet tomt. Tänkte att det vore kul att testa promenad/löp-bandet. Hoppade upp och började trycka på lite olika knappar..En TV drog i gång först. Så fiffigt.. Tryckte lite till och undrade varför inte bandet började gå. Tryckte frenetiskt på "Start". DÅ, ryckte det till och bandet drar iväg utav bara ......... Tja, ni kan ju gissa? Jag formligen flög baklänges. Viftandes på armar och ben for jag i väg som en pr

Det är mitt år. Jag gillar brunost på grovt rågbröd toppad med jordgubbar, persika eller mandarin. Jag gillar champagne och löjrom, caffe latte, mörk choklad, nötter, cous cous, bandspagetti, scampi, morgonbad i havet, en tur på Otur, promenaden över åsen eller joggingturen längs havet, eld i kaminen, massor av härlig musik, en god film, tångbad, snyggare kläder än de jag har råd med, mitt hem, att skriva, att skriva och att skriva, att gå fågelvägar i naturen, rosor, sand, snäckor, min dator, mer caffe latte, underlakan med stadkanterna kvar, vitt, solljus, att köra bil, att läsa, att vara lat, att ha nystädat hemma....men mest av allt gillar jag mina barn! Så, mer av allt detta vill jag ha i år! På många sätt mitt år. Både på sätt som jag kan förlika mig med men också på sätt som jag jobbar för att förlika mig med. Det är hur som helst helt otroligt!!!

Vi har rundat ännu ett hörn. Nu är det 2007. Vi vänder blad och jag får som alltid ett förnyat behov av ordning och reda, såväl inne som ute, så väl i själen som i kroppen. Så, var börja? Inser att det alltid är lättast att börja med att städa. Då tänker jag dessutom rätt bra och med diktafonen i fickan kan jag ju planera resten. Jag har två dagar på mig innan barnen kommer hem. Planering : 1)Städa, fram med damsugare,dammvippa och skurspann: a) badrum och kök b) nedervåning c) övervåning d) Arbetsrummet: d1) skrivbordet d2) alla osorterade pappershögar d3) hyllorna!!! d4) Pärmarna - ny ordning, helst en som fungerar året ut d5) Bättre ordning på aktuella papper, räkningar m.m. En som fungerar varje dag ! Sanera sonens rum på övervåningen och dotterns på nedervåningen, absolut innan de kommer hem! För själen Fokusera. Samla ihop mig varje dag. Mindfulness ofta. Yoga ibland. Någonting dagligen och v.b. Håll kvar mig i mig.... För kroppen Utnyttja medlemskapet i Gym- och SPAklubben!!! Fl